A Dog´s Purpose – om en hunds själavandring


”A Dogs Purpose” en Lasse Hallströmfilm baserad på W. Bruce Camerons bästsäljande roman, berättar historien om en hunds själavandring som inkarnerar till olika hundraser och hamnar hos olika mattar och hussar.

Filmen har trots bojkotthot haft stor framgång i USA men fick ingen biografvisning i Sverige om detta har jag skrivit här: A Dog’s Purpose, en reflektion över filmens öde.

Jag fick möjlighet att träffa Peter Fenwick, professor i psykiatri, som under sin långa bana studerat Nära döden-upplevelser med dess fenomen, efter ett anförande under Toward a Science of Consciousness på Stockholms Universitet våren 2011. Där berättade han bland annat om sällskapsdjurs reaktioner på människor som inväntar döden. Jag undrade hur han såg på möjligheten av att även djur har en själ. Han tittade förvånat på mig och sa att om nu människan har själ varför skulle inte djur ha det? Jag har utvecklat den texten i boken Tolv Sinnen, ”Har djuren en själ?” (sid 137).

Ett annat exempel är – ”Vart tog kon vägen?” En replik av Temple Grandin i filmen om hennes uppväxt och utbildning fram till dess att hon skapade nya rutiner för slakt av nötkreatur. – ”Nyss var det en ko och nu är det bara kött?” Vi följer i filmen denna autistiska kvinnas utveckling och hennes speciella förmåga att varsebli sin omgivning. (Tolv Sinnen sid 141)

Föreställningar om själen
Inom den kristna tron fanns länge en föreställning om att bara vita män hade själ. Senare tillstods också kvinnan en själ. Om själen finns, så är en slutsats att allt levande har själ. Det kan ge stöd för hinduismens panteistiska tro där allt levande är av gudomligt ursprung och har en själ. Hinduismens tro förespråkar också att själen kan vandra mellan livsformer.

Historien om A Dog’s Purpose handlar om en hundsjäl som vandrar genom en handfull liv. Författarens förmåga att dramatisera själens varierade liv skulle kunna vara baserad på en omfattande research eller på en insikt om själavandringens förutsättningar. Men givet att Cameron är känd som komiker skulle det lika gärna kunna vara en fantasiprodukt. Jag har inte funnit någon djuplodande text om upphovet till idén och ingen intervjuare som ställt den självklara frågan.

Oavsett bakgrunden till hans författarskap beskriver han själavandringen på ett sätt som är teoretiskt möjlig utifrån forskning inom transpersonella upplevelser och tidigare liv. Har man upplevt och överlevt ndu och fått en glimt av andra liv i sin själavandrings historik så är det således heller ingen omöjlig tanke om en hundsjäls vandring genom olika liv.

Skulle vi översätta det till en människosjäl så kan en slutsats vara att vi lever olika liv för att få olika upplevelser. Reflektioner från dessa erfarenheter kan utveckla själen och kan påverka karaktär och personlighet i de olika liven som en stegrad förståelse för livets mening och relationer med varandra. Vi skulle med en sådan teori således i olika liv uppleva alla sorters etnisk tillhörighet, smärtor, lycka och olycka, liv som man och kvinna och blandformer däremellan.

I A Dog´s Purpose är syftet mindre komplicerat. Det tycks här vara att göra människan lycklig.

Börje Peratt

Min recension här: A Dog´s Purpose – en Lasse Hallström film

Annonser

Medvetandets frihet och mänskligt motstånd

Larry Dossey och Börje Peratt

I början av 2000-talet var jag intresserad av att finna någon grupp som studerade fenomen som jag upplevt men inte kunde finna förklaring till.

Jag hade nu i mina dagböcker så många exempel att det inte gick att blockera, förneka eller förtränga dem.

Min hustru och mina närmaste tröttnade på min skepticism och sade till slut att ”Den enda som tvivlar på det du upplever och förmedlar är du själv”. Jo jag var den största skeptikern och letade efter bevis eller motbevis för att avfärda det hela. Under en period arrangerade jag som grävande journalist möten med sådana som ansågs ha ”gåvan” i akt och mening att avslöja dem. Det gick dock inte så bra och jag tvingades inse att där fanns något som inte kunde förklaras med den materialistiska naturvetenskapens logik.

Så fick jag tips om en grupp läkare och vårdpersonal som träffades regelbundet i akt och mening att pröva och studera dylika fenomen. Det var en ganska stor grupp om drygt 25 personer. Jag hade bestämt mig för att hålla en låg profil. Jag var nyfiken men också kritiskt granskande för att  iaktta och notera eventuella bedrägliga processer såsom ”cold reading”.

Det första som distraherade var personer som hade starka behov av att förhäva sig, sina gåvor och andra människor man kände. Jo jag ville kräkas och tänkte, det enda som är intressant just nu är de som är här och vad vi gör just nu. Jag hade lämnat några tidigare grupper av motsvarande skäl, människor som möjligen har något eller enbart tror så starkt och förvandlar egna fantasier till ”verklighet”.  Jag tänkte ”inte nu igen” men beslöt att ge gruppen en chans särskilt som det var vårdpersonalen som drev den.

Vid ett kommande möte sade en av läkarna att alla skulle sätta sig och det skulle vara tyst en kort stund innan vi började. Han talade således inte om syftet. När han bröt tystnaden frågade han om någon hade något att berätta. Och den frågan vandrade runt till alla runt bordet. Jag hade för min del omedelbart då han manade till tystnad gått in i ett transliknande tillstånd och upplevt mig segla över det pågående inbördeskriget i Bosnien. Från ovan kom ett gyllene svärdsfäste och ur det växte först en vit lilja och sedan en mycket vacker röd ros. Så hörde jag för mitt inre

”Människan är så skräckslagen för kärlek att hon löser konflikter med att ta död på varandra”.

Straxt därpå kom som en ljuskälla från ovan, en extremt stark ljusstråle som var fylld av tecken och som sökte sig mot jorden. När det blev min tur så höll jag först tyst och visste inte vad jag skulle säga så jag sa att jag såg en blomma och sedan passade jag över till nästa person. Läkaren avbröt mig och sa: ”Berätta mer!” Så jag berättade lite mer om blomman och ljusstrålen. När alla hade fått säga sitt talade läkaren om vad man gjort innan alla kom. Man hade rensat rummen från allt som kunde associeras till blomma och sedan förberett ett telepatitest med två objekt. Det ena var (freds)blomma det andra var en universell ljusstråle med exakt ”helande DNA sammansättning” anpassad till individuell sjukdom. Jag hade således fått upp båda objekten. Läkarlaget var perplext. (Återgivet i boken 12 Sinnen sid 208 ff)

Deras motiv till denna studiegrupp diskuterades aldrig men jag har i efterhand förstått att många inom vården upplever att de kan via oförklarliga kanaler få information som hjälper dem att finna rätt diagnos och behandling. Visst man kan hänvisa till erfarenheter och intuition men förmedlingen rör något mycket mer kvalificerat.  Möjligen är det ”kanalisering” men jag anar också annat.

Att söka förklaring till sådan kommunikation är dock inte helt riskfritt. Jag skulle senare upptäcka en så kallad ”skeptikergrupp” som verkade hårdnackat för att ta död på såväl sökande som utövande.
Antihumanisternas ledare i Sverige har utlyst ett pris, ”kristallen”, till någon som är beredd att leverera bevis för sådan kommunikation som klarsyn eller telepati. Jodå det står på Wikipedia också så då är det ju ”sant”. Jag har utmanat dem men de har inte accepterat utmaningen så på motsvarande sätt som en annan kanadensisk bluffmakare antar man inte utmaningar där man riskerar att få bevis för sådan kommunikation som man förnekar.

Innan jag hade upptäckt denna pseudoskepticism visade det sig att även inom familjer kan det förekomma ett intolerant och förtryckande motstånd. Läkarens fru tvingade honom att välja att antingen överge sitt sökande eller att skiljas.
Senare fann jag att detta är ingen ovanlig anledning till familjekonflikter. En kvinna som har stor kunskap i ämnet och som jag ville intervjua tvingades till tystnad av sina barn för att inte riskera att barnen skulle överge sin mor.
En annan mor till en hjärnforskare som sett sig tvungen att förringa inte bara sin egen ”gåva” utan av sonen tvingats sluta umgås med ”vänner” intresserade av att studera fenomenet. Och intressant i detta är hur denna mor måste hitta på grumliga påståenden för att kunna ursäkta sitt avhopp.

Svenska Kungliga Vetenskapsakademien har i december 2017 valt skeptikergruppens överguru till ordförande, en bromsklots och aggressiv förföljare av oliktänkande. Det är mot denna bakgrund vi kan se hur denna intoleranta mentalitet har spridits.

I min forskning som följer ”Grounded Theory” har jag först bokfört mina egna erfarenheter och sedan gått vidare och sökt efter artiklar om andra som kan ha haft liknande. Jag kan idag tryggt säga att rapporter från läkare och forskare överstiger med råge vad som krävs för att enligt naturvetenskaplig norm validera fenomenen. Men fakta och bevis räcker inte mot den rigida och kanske skräckslagna förnekaren. Med mig själv som måttstock för denna slags förnekelse kan jag ha förståelse för problematiken. Även om jag med mina idag nyvunna insikter finner det sorgligt. Vi är så mycket mer än hjärnans trögtänkthet.
Samtidigt är jag så glad och tacksam för alla de framstående forskare jag mött i jakten på förklaringar och en av dem är hjärtläkaren Larry Dossey (bilden ovan) som jag haft en tioårig dialog med angående många  spännande frågor som detta väcker inte minst vår förmåga till helande.

Detta har också lett mig in på behovet av en ny modern akademi som tar tillvara på kunskaperna och inspirerar till forskning och utveckling.

Börje Peratt

Ord som befriar kan störa de inskränkta


Apropå de ord som Trumpadministrationen förbjudit: Utsatt, Berättigande, Mångfald, Transperson, Foster, Evidensbaserade, Vetenskapsbaserade, vill jag här dela med mig av mitt förhållande till dessa ord.

Redan vid födseln då jag lämnade fosterstadiet utsattes jag möjligen för en transpersonell nära döden upplevelse (NDU). Hur kan jag veta det? Det hände en gång till i samband med en bilolycka nästan 40 år senare. I samband med det genomgick jag en hypnos som drog mig hela vägen till födelseögonblicket. Oavsett fantasi eller verklighet, denna spektakulära händelse kan senare ha givit mig en förståelse för att medvetandet var mycket mer än vad somliga ”förståsigpåare” senare skulle försöka begränsa det till. Denna upplevelse skulle också senare ”tvinga” mig till forskning på medvetande. Krav på ett evidensbaserat underlag och vetenskapsbaserad metod var bra då fick jag utbildning och verktyg inte bara för forskning utan också för min journalistiska bana. Upplevelsen av vad sjukvårdspersonalen, barnmorska och läkare gjorde för att både jag och min mamma skulle överleva och att vi skulle få vara berättigade till att fortsätta att bidra till mänsklighetens mångfald, kunde jag då inte helt omfatta men de gav mig sannolikt en djup insikt om medkännandet och den villkorslösa kärleken.

Sjukhuspersonalen hade under det kaos som min födelse innebar kallat in en äldre läkare i vitt hår för att bistå barnmorskan och jag kunde under min hypnos iaktta skeendet från en position i taket, i hörnet till vänster bakom min mamma. Dock kan jag inte återkalla att jag upplevde situationen med känslor snarare var det en helt rationell och logisk observation av vad som pågick där nere. Det var nästan som att jag tyckte det var onödigt att de kämpade så och jag hade kanske inte något emot att återvända dit jag hade kommit ifrån.

Från denna position hade jag en knivskarp överblick och detta minne från en utsatt nyfödd kom långt senare att tillsammans med en olycka som också var som en pånyttfödelse, att driva mig till forskning på transpersonella upplevelser. När jag i vuxen ålder vid en hypnos för att få fram minnesbilder från olyckan också plötsligt återupplevde födelsen blev det så överväldigande att det berättigade mig till att ta omedelbar kontakt med min mor för att höra mig för om fakta kring detta. Hon bekräftade detaljerna och lade till förklaringar till det jag observerat som att det var chefsöverläkaren som kallats in. Denna upplevelse kom sedan att ingå i den forskning jag inledde 1988 för att utifrån vetenskapsbaserad metod finna andras mångfald av upplevelser. Mängden rapporter om NDU gav mig trygghet i att jag inte var ensam. Även om jag då inte fann någon rapport som handlade specifikt om ett nyfött barns upplevelse. Det jag varit med om tycktes motsäga vetenskapens dåvarande åsikt om minnen. Men det fanns rapporter som visade hur mödrar och barn utvecklats under hungeråren i Holland och slutsatser från mödrars och barns mentala och fysiska utveckling visar att både traumatiska och vackra upplevelser påverkar såväl foster som föderska. Insamling av material ledde till en evidensbaserad framställning som lika gärna kunde ha räckt med min egen ”one case validation”. Med det menar jag att det kan räcka med en enda händelse för att säkerställa ett fenomen.

Utan internet tog det mig nästan 10 år att finna begreppet NDU och att andra människor hade haft liknande transpersonella upplevelser som jag. Efter bildandet av föreningen Humanism & Kunskap anslöt sig först läkaren Jan Pilotti och sedan psykologen Kersti Wistrand och det visade sig att de var pionjärer när det gäller NDU forskning. Kersti hade fullföljt sin forskning på barnaföderskor i Ryssland och sammanställt dem i olika studier. Vad jag vet så återstår det att ge en slutgiltig sammanställning av det materialet och de slutsatser hon dragit.

Jag har sammanställt just denna del av egna och andras upplevelser av NDU i boken 12 Sinnen (2012). Andra upplagan (2015) omfattar ett tillägg där jag försöker teoretiskt förklara hur detta slags medvetande är möjligt.

Idag är det lättare att hitta studier och folk som forskar.

En slutkommentar om ord som befriar. Det kanske är bra när det kommer människor som Trump för då vet vi vad vi inte vill ha. Polariseringen med människor som accepterar denna despot tydliggör också att det finns människor som tycks helt förblindade och påverkbara och som följer råttfångaren ned i kanalen. Vi vet ännu inte hur detta slutar men i min optimism kommer en uppgörelse och hur den formas återstår att se. Det måste finnas en gräns för lögn och förvillelse även i USA.

Börje Peratt

Några källor om transpersonella upplevelser

Stanislav Grof (1992) Theoretical and Empirical Foundations of Transpersonal Psychology*. PDF
GreggLahood (2007) Women and Birth ”Rumour of angels and heavenly midwives: anthropology of transpersonal events and childbirth”. Science Direct, Volume 20, Issue 1, March 2007, Pages 3-10 Länk

Ickefysisk förmedlad Healing

Healing kan ha olika uttryck, förmedlingar, innebörder och förklaringar men syftet här att delge något av min forskning på ickefysisk förmedlad healing presenterat främst i boken 12 Sinnen. [1]
Första utgåvan kom 2012 och den andra utökade 2015. Sidhänvisningarna gäller andra utgåvan.

Egna upplevelser har drivit mig till att först beskriva vad jag själv erfarit efter en svår bilolycka och sedan forska i förutsättningarna för hur vi kan (utan sjukvårdens redskap) lokalisera skador och förmedla helande via medveten kommunikation och inställning till oss själva och andra. Det rör sig således inte om fysisk handpåläggning utan om en mental intention.

”Helande energi” är ett begrepp som återkommer men det kritiseras av den anledningen att många med erfarenhet av det ickefysiska fenomenet hävdar att det inte rör sig om energi. I alla fall inte om den energi som går att mäta med vanliga tekniska mätinstrument. Förmedling av ickefysisk healing uppför sig inte heller som de energikällor vi idag utgår från och den kan inte stängas inne. R C Byrd gillar inte ordet ”energi” i detta sammanhang, då fenomenet healing lyder under ”medvetenhetens oändlighet” och andra lagar än naturens energi. [2]
Hjärtläkaren Larry Dossey förklarar det som kommunikation och information som går genom blykapslade rum (12 sinnen sid 199-200).

”Healing som omvårdnad” en studie av Bjerling, 1998 reder ut funktion och utbredning och nämner en engelsk healer, Matthew Manning. Han har undersökts av fysikprofessor Brian Josephson som menar att det är frågan om en okänd form av psykisk energi:

– ”Matthew Manning, en känd healer i England, har förmåga att skapa en stark riktad energi, och han har även lyckats projicera energier så att de syns tydligt på en vanlig polaroidfilm (Manning, 1995). EEG-mätningar som gjorts på Manning (1975) har visat att han använder en del av hjärnan som man tidigare trodde var inaktiv. Brian Josephson, Nobelpristagare i fysik 1973, har sagt om Manning att han har en ny slags energi, som kommer att ge nya upptäckter och vara av stor betydelse för fysiken (Whitton, 1974).”

I en studie av Dr Achterberg m fl presenterad av Robert Charman på Society for Psychical Research (2005) anser forskarna sig ha funnit bevis för att healers på avstånd kunde påverka MRI-mätbar hjärnaktivitet hos en försöksperson som var fysiskt och elektriskt isolerad. 160 Försök att vetenskapligt mäta effekten av förbön har genomförts i ett flertal kliniska studier. Några av dessa studier pekar på att ingen effekt alls uppnås, medan andra indikerar ett samband med tillfrisknande. En studie av hjärt- och kärlpatienter genomförd av Luciano Bernardi visade att bön alternativt yogamantran på en särskild frekvens gav en signifikant ökad baroreflexkänslighet, vilket påverkar puls och blodtryck. (British Medical Journal, 2001). En studie vid Central State Healthcare i New Jersey, USA, resulterade i slutsatsen att de psykologiska effekterna av förbön kan reducera stress och ångest, ge framtidstro och stärka viljan att överleva (Mind and Spirit, 2006). Studier som rör förbön för okända personer eliminerar risk för ovidkommande påverkan. En sådan studie av R C Byrd (1988) baserades på slumpmässigt utvalda grupper, dubbelblindtest och omkring 500 försökspersoner per grupp. Resultatet indikerade att förbön hade en statistiskt signifikant positiv effekt på kranskärlspatienter. W S Harris m fl upprepade en liknande vetenskapligt utförd studie 1999 på 990 patienter och fick motsvarande resultat.

Det gränslösa medvetandet, en intervju (2002) med Larry Dossey, av Richard G. Young:

-”Människan har en imponerande hjärnkapacitet som visar sig i hur vi tolkar, förstår och utvecklar kommunikation och samspel. Denna kapacitet anses vara underutnyttjad. Även om det är omöjligt att fastställa, spekuleras det i att människan kanske använder 4-10 % av sin hjärnkapacitet.”

Det ger förutsättningar för en enorm kapacitetsökning och förmåga om vi eftersträvar det. Anta att även ett omedvetet användande av hjärnan leder till effekter som vi inte känner till, men lika fullt ger resultat och även får konsekvenser som vi kanske inte önskar. Ett annat antagande är att vi med ökad kunskap, psykologisk, social och andlig utveckling har en potential att förstå, klara och påverka mer än vi gör idag. Gränslöst medvetande och andliga perspektiv är knappast något vi ser, ändå ”vet vi” att de finns där. Manifestationer sker i varje sekund på olika nivåer och dimensioner. Maslow benämnde det estetik. Det antyder konstnärligt skapande och är trots den vackra metaforen antagligen en för snäv rubrik.

Människor som nått erkännande inom vetenskap eller andra områden i livet berättar ibland om att deras liv förändrades efter kraftfulla översinnliga upplevelser. Därefter blev kvaliteten i deras prestationer annorlunda. ”Min glimt av vår planet var ett ögonblick av gudomlighet”, sade astronauten Edgar Mitchell som efter sin erfarenhet i rymden med Apollo 14, bildade Institutet för Noetic Sciences 1973. Programområden är medvetande och healing, utökade mänskliga resurser och nya världsbilder. För religiösa kan motsvarande ögonblick antagligen jämföras med frälsningsögonblickets extraordinära upplevelse. Vad har man då varit i kontakt med? Låt oss kalla det ett gränslöst oberoende medvetande. Larry Dossey förklarar det så här: -”Mind (mentalitet) och consciousness (medvetande) är fundamentalt och kan inte brytas ned i eller förklaras i delar.” Ett atomistiskt perspektiv innebär att man förstår sammanhang utifrån delarnas egenskaper. En holistisk syn innebär att helheten är större än de samlade delarna. Sammanhanget kräver denna helhet.

När ”healing” tycks visa sig ha effekt, menar de kritiska att det handlar om placebo och positiv effekt av uppmärksamhet. Det är tillräckligt och fantastiskt bara det. Men placebo förklarar inte att healing genom förbön tycks ha effekt på individer som inte ens vet om att de blivit föremål för förbön. Naturligtvis finns det skeptiker som inte accepterar studier som ger evidens för oberoende sinnens processer trots att studierna är utförda med strikta naturvetenskapliga metoder

I boken 12 sinnen beskriver jag egna upplevelser och erfarenheter (Grounded Theory) vilket är den personliga utgångspunkten för att kunna förstå och sannolikgöra prövningar av olika så kallade transpersonella fenomen och särskilt i den andra utökade upplagan tar jag upp detta ämne på olika sätt.

Att vara healer är att förmedla ”helande fördel”, som tonar ned eller rentav tar bort sjuklig ”nackdel”. En förklaring skulle kunna låta så här: Healing förmedlar placebo på direkt cellnivå. Den förmår cellerna att ”kommunicera” på ett sådant sätt att de helar sig själva och sin omgivning. Jag beskriver förutsättningarna för en klinisk prövning från sid 202 med mig själv som försöksperson.

VAII – en möjlig definition av healing: Vilja-attraktion-intention-ickelokal

”WAIN” I mitt sökande efter alternativa termer har jag utgått från det oberoende medvetandet (Vetapedia) och försökt förklara effekten av bön, affirmationer och önsketänkande som ett koncept av oberoende avsikt alternativt oberoende intention. I detta avseende kan healing definieras som att: Healing är en oberoende avsikt med exakt inflytande! Min utgångspunkt för att använda begreppet oberoende utesluter inte begreppet nonlocal (ickelokal). 2014 föreslog jag Larry Dossey WAIN: Will-Attraction-Intention-Nonlocal. Han svarade och skrev: -”Jag gillar det, Börje. Det fångar de två vektorerna av ickelokalt medvetande: Vår förmåga att ickelokalt införa information i världen och att få information från världen. WAIN är en trevlig akronym också.”

Med ickelokal menas att denna kommunikation inte begränsas av naturlagar och geografiska avstånd.

Börje Peratt

Referenser
1) Peratt, B. (2015) 12 Sinnen. ISBN 9789197788076 Länk
2) Byrd R.C. (1988) Positive therapeutic effects of intercessory prayer in a coronary care unit population. South Med J. 1988 Jul;81(7):826-9. Länk

Drömmens betydelse i problemlösning

right_wrong

I natt har jag haft en lång resonerande dröm som fick mig att reflektera över vad den kunde stå för. Vilka frågeställningar var mitt underliggande medvetande inne på? Och finns det här något att ta på som kan leda till några slutsatser?

Jag följer i drömmen en man som står i en hall med trappor till klassrum. Den pensionerade mångkonstnären tänkte att -”nu har jag haft ett så bra liv, så mycket framgång så nu kan jag återvända dit där allt började, läraren, och kanske förmedla det som fungerat bra i så många sammanhang”.

Så kommer den gamle läraren till klassen och möter eleverna. Han har oftast haft tålamod och kunnat tackla de mest arroganta och bångstyriga, men nu är situationen annorlunda. De flesta unga är fortfarande trevliga och härliga att jobba med men de avvikande är värre än vad han minns. Men han får igång eleverna att måla sin verklighet och hela klassrummet fylls med sådana teckningar som man sedan kan diskutera.

Så kommer han nästa dag in i klassrummet och alla teckningar är nedtagna (jo det var en lång dröm). Han får inte stöd av vare sig skolan eller föräldrar för sin metod att måla verkligheten och sina tankar.

I ett samtal med andra lärare hade man pratat om att inspirera elever genom att låta föräldrar visa upp sina betyg. Det föll ut så att de flesta föräldrar till de lågpresterande inte ville visa eller inte hade kvar sina betyg. Man drog då slutsatsen att dessa föräldrar själva som barn varit så dåliga i skolan att de varken ville eller kunde hjälpa sina egna barn.

Läraren tänkte att han själv som ung elev stundvis inte varit högpresterande utan snarare skolkat från skolan. Nu var han lärare så hur kunde man ha sådana fördomar om föräldrarna?  Han började parallellt att fundera över vad som var motorn till sin egen vändning. Och varför hade han innan vändningen uppfattats som en ganska besvärlig elev av många lärare? Han ställde så många frågor som besvärade en del. Tog väl för mycket plats kanske? Vips satt han som elev i skolbänken. Där läste han de böcker som gav honom svar. Så han blev frånvarande i klassrummet och brydde sig inte om läraren. Han märkte  i sin egenstudier att hur många frågor han än ställde så fanns det flera. Jo han försjönk i ett eget forskande och skapande. Sedan lämnade han klassrummet då lektionen var slut och övergav skolan.

Det skulle kunna ha uppfattats som ett misslyckande men drömmens slut var ändå inte tragisk. Det kändes befriande att lämna.

Denna dröm 20161015 fick mig att fundera. Och jag väljer att här nu fundera öppet.

Det stämde att jag övergav skolan för att bedriva forskning på det som intresserade mig. Och det stämde att hur många frågor jag än fick svar på så väcktes bara ännu fler. Bland mina barndomsvänner fanns det också de som övergav skolan och löste frågeställningen genom att droga sig. En av kompisarna sa just att när man var hög så ”fick man svar på alla frågor”.

Jag trodde honom inte och gör det fortfarande inte. Det enda jag såg var en duktig idrottare och skolelev som förlorade all ambition. Ambitionen och viljan till ansträngningen tycktes som utplånad. Fenomenet återkom bland andra vänner som rökte på. Jo de hade i stort sett blivit handlingsförlamade. Dessutom tillkom förnekelse och beskyllningar på omgivningen, dvs man tog inte längre något ansvar för sitt liv och hade förlorat sin moral.

Förträngningsmekanismen som tycks infinna sig hos missbrukare är tron på att man kan hantera missbruket. Ett uppseendeväckande fall redovisades i Dr Phil där en ung man kastats ut från sitt hem av sina föräldrar då de slutligen kände att situationen gått dem ur händerna och han levde nu som hemlös. Denne som det visade sig mycket arroganta man hade hamnat i en självförnekelse som gått så långt att han uppenbarligen trodde på sina fantasier. Han ansåg sig vara en gängrelaterad narkoman men kunde inte förstå nålsticken på magen utan beskyllde sina föräldrar för att ha drogat honom och sedan våldtagit honom. I samma veva ansåg han sig smartare och intellektuellt överlägsen samtliga närvarande inklusive Dr Phil. Jag gissar att samtliga i publiken tänkte samma sak och undrade, varför säger inte Dr Phil som det är:

Om du nu är smartare än alla här hur kommer det sig att du lever på gatan, inte har medel att klara dig själv och är underordnad ett gäng som bestämmer över dig?

Men nej Dr Phil sade inte de orden utan erbjöd sig att hjälpa honom. På Dr Phil Show finns mängder av fall som är snarlika och de alla tycks ha en gemensam faktor, knark. Ett problem som kan gälla för hela familjen och vara grunden till dysfunktionella relationer.

Idag med alla bokstavsdiagnoser dömer man människor till ett livslångt drogberoende. I min värld innebär det att man leker med elden och saboterar hjärnmedvetandets förutsättningar att finna balans. Det kan till och med vara så att en koständring förbättrar förmågan. Därför är det mycket angeläget att just holistisk medicin får resurser med forskning på kostens betydelse för hjärnmedvetandet.

Men tillbaka till drömmen, vad ville den säga? Ja det tycks som om mina reflektioner tog en egen väg bort från metoden att måla sin verklighet och sina drömmar. Varför upplevde jag att detta inte fick stöd när det så uppenbarligen, i drömmen,  hade god effekt för eleverna? Jag funderar också över hur en del av dessa unga och efterhand allt äldre vilsekomna, som hamnar i negativitet och pessimism och där några sedan inte ser någon annan uppgift i världen än att rasera för andra och förfölja dem som tycker eller tänker annorlunda än vad de själva gör. Människor som utvecklar sig till mobbare kan känna sig så underlägsna att de måste trycka ned dem som kanske har något de själva inte har.  Hur blir det om de målar sin verklighet?

Börje Peratt

”…Oss är en frälsare fri”

Freud menade att drömmarna är kungsvägen till det undermedvetna.

För mig har drömmarna fått en stor betydelse ifråga om idéer, visioner, kunskaper och som förmedlare av tänkbara framtida händelser. När det gäller det senare har det initierat en förståelse för möjligheten av ”sanndrömmar” och profetior.

Det har också inneburit frågeställningar om vem eller vad som förmedlar. Är det ett eget frigjort undermedvetet som plötsligt ”vet” så mycket mer? Är det ett kreativt centrum som fabulerar? En drömmakare som skapar dramatiska scenarior, sköna och befriande sammanhang eller frustrerande och rena skräckupplevelser?

Jag borde ha lärt mig behandla mina drömmar med respekt efter de profetior som kom i början av 2000-talet. De som förmedlat musik och lösningar på problem eller som skänkt idéer. Jag har också använt mig av dem, men andra mer svårtolkade släpper jag numer gärna. Jo det är inget annat än lättja och tyvärr kan det bestraffa sig. Så nu ska jag försöka reda ut de senaste två veckorna som har varit rena drömkarusellen.

En natt hade jag 5 drömmar och jag vaknade efter var och en av dem som för att få tid att skriva ned och bevara intrycken. Jag gjorde inte det, tyvärr, men minns några av dem sporadiskt. De jag mest förundras över är då jag flyger eller är utanför kroppen och ser mig själv och alla andra utifrån ett helikopterperspektiv. Sådana upplevelser har jag även haft under meditation och under kritisk kroppslig skada (UKU, Utanför kroppen upplevelse). Flera av intrycken är spektakulära och har varit livsavgörande då det bekräftats att det jag sett är högst verkliga händelser. Men hur är det möjligt?

Jo jag vill veta hur det är möjligt och det har lett mig in på möjligheten av ett ”oberoende medvetande”. Jag måste också acceptera ett antagande om att någon eller något på telepatisk väg förmedlar information. En sådan hypotes kan antas särskilt när det rör kunskap som jag omöjligen kan besitta men som plötsligt ges mig. När jag sedan kontrollerar fakta så visar det sig stämma. Detta har jag beskrivit i boken Tolv Sinnen. (Första upplagan från 2012 är utsåld). I andra utökade upplagan tillkommer en teoretisk modell och förklaring. (Tolv Sinnen:2,  2015)

Eftersom jag utsatt mig för kliniska test så kan jag backa till dessa då jag tvivlar på sanningshalten i mina erfarenheter. Jo, jag är djupt skeptisk och litar i detta fall i princip endast på mina egna kontrollerade upplevelser (Grounded Theory, GT). Det kan låta beskäftigt men det är inte heller helt sant. Andras anekdoter eller dokumenterade händelser som kan verifieras på ett trovärdigt sätt stärker mig i mina egna upplevelser.

Nu kommer jag till några av de senaste drömmarnas innehåll. Den ena var en skräckdröm där jag slogs mot vålnader. Jovisst det var obehagligt men istället för förlamande rädsla så tog jag strid och försökte helt enkelt ha ihjäl dem. Som om spöken kan avlivas … Kan inte annat än småle åt mig själv. Jag hade något slags spjut som tycktes bara gå rakt genom dem. Någon upplöstes men särskilt en tycktes det inte ha effekt på. Så vaknar jag och känner verkligen obehaget. Efteråt kan jag se det som att det är meningslöst att slåss med spöken. Eller så är det motiverat av att visa att man inte ger efter för sin rädsla. Jag kommer att tänka på Bröderna Lejonhjärta av Astrid Lindgren och repliken:

”Det finns saker man måste göra, även om det är farligt. Annars är man ingen människa utan bara en liten lort”

En annan ganska banal dröm handlar om en äldre man som tar mig handen och föreslår att han ska läsa den. Jag tycker det är obekvämt men för hans skull går jag med på det. Så går vi in på ett rum där han sätter sig två meter över mig utan chans att kunna se min hand och håller en föreläsning om hur man kan läsa händer.

Denna teorigenomgång pågår tills jag vaknar. Tablå! Några dagar senare ser jag en Dr Phil show där det handlar om en konflikt mellan skrikande och våldsamma makar. Dr Phil utlovar en metod efter pausen som handlar om hur makarna och alla andra ska kunna lösa denna typ av konflikter. Spännande naturligtvis.

Dock får man inte reda på något om metoden efter pausen. Först i slutet, till eftertexterna kommer det. En app! Ladda ned appen i din mobil så kan du få lösningen …? Tablå!

Jag tänker på hur jag i över 40 år har använt en modell för att bli medveten om och kunna lösa uppgifter och problematiker. Är drömmen en kritik mot min teoribildning? Men jag mässar ju inte, utan använder den direkt operativt som en kompass för att komma till insikt och finna vägar och den har ju visat på sådan potential för mig och andra att det inte finns någon tvekan om att den funkar. Så denna i mina ögon banala dröm ställer ändå frågor.

Nu kommer jag till denna morgon och den senaste drömmen. Ja, det är egentligen en text och en sång, närmare bestämt från en psalm.

”Kristus till jorden är kommen oss är en frälsare ….fri.”

Nej inte ”född” utan fri. Och denna text och melodi släpper inte taget den repeteras, som det känns, utan uppehåll. Ja du vet som när man får en populär melodi i huvudet och den snurrar runt utan att man blir av med den även om man skulle vilja.

Det kan vara bra att känna till att jag har en avsmak för vissa psalmer och dessa för mig alltför skenheliga sätt att porträttera ett förhållande till en Gud och till hans enfödde son. Den nämnda psalmen ovan är just en sådan. Så varför just den får fäste skulle kunna uppfattas som en provokation. Men inte just denna morgon. ”…Oss är en frälsare fri …”

Inte förrän efter frukost minns jag den rätta texten och då startar naturligtvis funderingar. Är det en slump eller finns det en mening? Kommer drömmen från mitt eget undermedvetna eller är det något annat? Om jag ska ta det som ett meddelande så vad avser det att, – Kristus har kommit och är fri.

Om det finns en andra sida som valt att informera mig om detta och som vet mitt skeptiska förhållande till religioner och att jag snarare är en andlig krigare än en som predikar försoning så skulle jag kunna tolka det som att denna ”kristusenergi” nu är lös för en uppgörelse alternativt frigörelse. Skulle då denna energi ta på sig frigörelsen eller har även jag och vi människor ett uppdrag? Och i så fall vilket?

Vad innebär fri i detta sammanhang? Fri till vad? Fri från vad?

Börje Peratt

Morgonen 20160816

Förlamad återfår rörlighet genom interaktion av hjärnmedvetande och kroppsmedvetande

Ian Burkhart Foto Ohio

För sex år sedan blev 24-årige Ian Burkhart förlamad i armar och ben efter en dykolycka. I dag kan han utföra flera komplicerade hand- och fingerrörelser, tack vare ett litet chip i hjärnan. Foto: Ohio State University Wexner Medical Center/ Batelle

TT rapporterar via SR att forskningen, som presenteras i Nature, beskrivs som en milstolpe. Förhoppningen på sikt är att personer som drabbats av förlamning återigen ska kunna röra armar och ben. (Artikel i Washington Post)

Jag är tveksam till påståendet: ”Detta är första gången som en komplett förlamad person återfått rörelser bara genom att använda sina egna tankar,” säger Chad Bouton, en av forskarna bakom studien.

”För första gången har forskare lyckats återskapa sofistikerade hand- och fingerrörelser hos en förlamad försöksperson. ”

Detta påstående är tveksamt eller i alla fall antagligen inte fullt ut helt korrekt.

Flera forskare är inne på samma spår och har visat på liknande resultat.
Paralysed man sends e-mail by thought (2004).
People with paralysis control robotic arms using brain-computer interface (2012).
Kersti Wistrands artikel Flyga med tankekraft (publicerad på Humanism & Kunskap) är också ett exempel från modern tid men det finns även tidigare forskning. Redan på 1970-talet hade man kommit en bit på väg bl a genom million dollar man som det gjordes film om.

Centrala nervsystemet (2) med hjärnan (1) och ryggmärgen (3) /Wikicommons

Centrala nervsystemet (2) med hjärnan (1) och ryggmärgen (3) /Wikicommons

Jag kan se studierna som exempel på interaktion mellan hjärnmedvetande och kroppsmedvetande som ju  enligt min terminologi och teori presenterad här, är två av tre slags medvetanden. Hjärnmedvetandet behövs för att registrera tanken om hur kroppens leder och lemmar ska styras men kroppsmedvetandet, i förlängningen av det centrala nervsystemet, ut i ryggmärg och perifera nervsystemet behövs för att kunna uppfatta hur.

Det centrala är att man genom olika metoder kan återge människan rörelseförmåga och därmed bibringa en större livskvalitet. Det i sig räcker långt. Man behöver inte slå sig för bröstet och påstå sig vara först.

Börje Peratt

Välkommen till min mediala sida

Mardrömmar om dagens terrorattentat i Bryssel?

Under de senaste två dagarna 20-21 mars, söndag och måndag, har jag haft jobbiga mardrömmar som handlar om hur samhället attackeras av enskilda.

En av mardrömmarna handlade om hajar som fritt tar sig fram och angriper människor på land. Jag är inte i fara men kan se hur civila drabbas och hur militär och polis jagar runt mer eller mindre okontrollerat i det kaos som uppstår.

Jag berättade om detta för någon dag sedan för närstående och tydliggjorde att händelserna rörde inte mig men framkallade ändå ångest.

Med dagens fruktansvärda händelser i Belgien får jag åtminstone en slags möjlig förklaring. Jag tar mig här friheten att något bearbeta denna hypotes.

För ett antal år sedan hade jag fler andra möjliga, sådana ”sanndrömmar”, visioner av förskräckliga händelser. De var oftast tydliga och lättare att identifiera som plausibla eller i alla fall inte fullständigt avvisbara med tanke på detaljrikedomen. Och jag kunde mer eller mindre se möjliga paralleller i verkligheten mot visionerna om än också dessa paralleller också kunde vara slumpmässiga. (Höghushöga vågor som dammar in mot indiska Oceanens stränder efter en undervattenjordbävning utanför Indonesien. Dokument utskrivet 2 år innan Tsunamin och spritt i krets av utforskare på ämnet medvetande).

Man kan aldrig vara helt säker på någonting inom detta fält, hur nära verkligheten det än tycks vara. Och de tidigare ”visionerna” som kom att ligga mycket nära verkligheten kan fortfarande vara slumpmässiga fantasier från drömvärlden. Så jag vill förorda ett initialt skeptiskt förhållningssätt till dessa drömmar som ”naturliga” istället för möjliga ”förvarningar”. Jag tar upp dem här för att pröva dem. Andra kan ha haft liknande erfarenheter eller kan hjälpa till att avfärda dem.

Jag diskuterade också igår (alltså dagen innan Brysselattentaten) nattens mardrömmar med min hustru och kunde inte förstå varför de gav mig sådan ångest i vaket tillstånd. Har också haft en ständig huvudvärk som har vandrat i ett kartlandskap som jag inte kunde identifiera. Jag relaterade dem till förkylning trots att det nu blev helt annorlunda. Huvudvärken hade då den kom lokaliserats till pannloben och särskilt bakom ögonen (det område som många känner igen för denna influensa). Igår kväll lade den sig i bakhuvudet (också det kan förklaras med tidigare värk i synorganet då syncentrat är beläget just längst bak bakhuvudet) och när jag vaknade i morse kändes det som en baksmälla. Så huruvida huvudvärken har med ”visionen” att göra är naturligtvis osäkert. Samtidigt upplevde jag något av en geografisk karta när den förflyttade sig och följde ett järnvägsspår med dubbla ”angrepp” i ytterpolerna av detta (gula) järnvägsspår eller väg. (vad associerar vi till när det gäller färgen gult på väg. ”Gula linjen” (T-bana/pendeltåg/Arlandtåget), Yellow Cab (Taxi 020). Finns något liknande i Bryssel?

Ritva satt vid teven och lyssnade på rapporterna från attentaten och på något sätt var det som om rapporterna bekräftade min tidigare ångest eftersom den i stort sett försvann i samma ögonblick och övergick till sorg och bestörtning.

Jag vill lägga till att jag drabbas sällan av mardrömmar, i princip har dessa i vuxen ålder mer eller mindre kunnat kopplas till externa händelser. Varför kan jag inte förklara. Hur det, som tycks vara visioner om framtida händelser, går till har jag försökt förklara som ett oberoende medvetande. Men jag förstår fortfarande inte syftet. Jag har alltid, i drömmen, varit ohotad iakttagare. I en av drömmarna var jag själv svart man, med enbart svarta människor runt om mig, både de som drabbades och poliser som jagade. Så om det finns någon som kan tolka just detta och om det kan finnas ett samband vore det intressant. I annat fall kan man naturligtvis se det som ett slumpmässigt sammanträffande och där det inte finns någon koppling mellan två dagars mardrömmar om en verklighet som sedan tycks ha samband med det som inträffar.

Börje Peratt

 

Budskap från en dröm – gällde det en författarkollega?

Bodil Malmsten 2015 (Frankie Fouganthin Wikicommons)

Bodil Malmsten 2015 (Frankie Fouganthin Wikicommons)

Min bilolycka 1987  öppnade upp den så kallade paranormala världen på vid gavel och gav skjuts åt inte bara transpersonella upplevelser utan också insikten om att fantasier om framtiden möjligen inte bara var fantasier.

Jag hade redan innan olyckan i drömmar fått idéer till olika berättelser, bilder och inte minst musik men sett det som det undermedvetnas kreativitet. Efter bilolyckan uppstod möjligheten av att förstå dessa ”fantasier” som något annat, reellt och rent av i vissa fall som förvarningar alternativt förberedelser för kommande  händelser. Det finns naturligtvis alltid en möjlighet att dessa drömmar förberetts av tankar och upplevelse dagen innan. Men även dessa vakna upplevelser kan vara av en art som inte hör hemma i den rationella logiska världen.

Efter bilolyckan höll jag nästan alltid sådana upplevelser för mig själv, men skrev ändå ned dem i en dagbok. Det kom att bli flera sådana dagböcker. Mer spektakulära drömmar och visioner dokumenterade jag på ett ambitiöst sätt och var noga med detaljer. Detta kom att ligga till grund för projektet ”Om Medvetandets uppkomst” och ett försöka att förklara fenomenen.

Drömmar som gav musik och poesi hade alltid varit något naturligt så jag fann inget märkligt i detta förrän efter bilolyckan. Då började jag ana att detta inte bara var egen kreativitet utan en gåva från något annat inte helt säkert vad. Sådana upplevelser kunde komma  i perioder eller i samband med omvälvande händelser i livet. Det var som om någon slag förhöjd medvetenhet inträffade som gav tillgång till en extraordinär kommunikation.

Sådana fenomen inträffade ibland utan synbarlig anledning som i början av milleniumskiftet 2000. Under en period av några månader kom var tredje dag intensiva drömmar med klara tydliga visioner och ibland med musik. Ett resultat av detta blev CD-skivan Ohma. Efter det har jag inte upplevt några som varit lika intensiva och utsträckta under så lång tid. Det har funnits andra med starka upplevelser som rört nära relationer och där kommunikationen varit dialog och bilder men utan musik. Upplevelserna kring Ohma rörde inte nära relationer utan handlade om världsliga händelser och om andra människor som jag då inte kände eller visste att jag kände.

I fredags (5 februari 2016) greps jag av en oförklarlig nedslagenhet. Jag gick hela dagen med den inom mig som en böljande ledsenhet. Kunde inte förstå det då det inte fanns några direkta signaler om detta. Ville inte oroa min hustru så jag lade på mig en mask. Men så frågade hon och jag sa som det var. – ”Har jag anledning att vara orolig?” Frågade hon och jag tänkte på familjen, släkten och vänner men upplevde ingen koppling. Men jag kände igen fenomenet, något är på G.

Gick och lade mig ganska tidigt och somnade ganska snabbt och drömde om hur jag satt på en läktare och hörde fin musik och en sångare som sjöng mycket vackert på franska. Det var sentimentalt och mycket sorgligt och grep mig på ett oerhört starkt sätt.  Jo i drömmen grät jag, för andras skull. Vaknade och gjorde något som jag inte gjort på länge. Gick till pianot och tog ut melodin. Det var inte så lätt men till slut blev den klar, dock orkade jag inte sätta på synten för att spela in den och på det sättet säkerställa minnet av melodin. Jag tänkte att så länge och så många gånger som jag spelade den borde jag minnas den till nästa dag. Jag vet av erfarenhet att när det gäller dessa minnen från drömmar så försvinner de om jag inte tecknar ned eller spelar in. Jag sjöng den ändå för hustrun innan jag åter gick och lade mig så jag hoppades kanske att hon eventuellt skulle kunna hjälpa mig att minnas den.

Det blev lördag morgon och jag försökte komma ihåg låten men det gick inte och jag for iväg på förmiddagsträningen med hockeygänget där jag numer gör en insats som domare. Klockan tolv skulle jag göra en videoinspelning för den dokumentär vi just nu gör och melodin var inte det första jag tänkte på då jag kom hem. Ritva ropade från sitt arbetsrum och frågade om mitt ”förhållande till Bodil Malmsten”. Inget, svarade jag och tänkte mer på mångtydigheten i hennes fråga, men jag har aldrig träffat Bodil än mindre samtalat med henne så där finns inget som helst förhållande. –  ”Jag såg något på TV och de pratade om henne som om hon avlidit” fortsatte Ritva, – ”det var något om hennes vistelse i Frankrike” förtydligade Ritva och påminde om melodin med den franska texten. Jo, Bodil hade avlidit i sviterna av sin cancer. Tänkte då på hennes skrivande som är uppskattat av en bred allmänhet men som jag skamm till sägandes, inte har något vidare humm om och medan jag förberedde inspelningen funderade jag över varför det skulle finnas något samband med melodin och upplevelsen dagen innan. – ”Du sa ju att melodin var på franska och att det handlade om sorg” påminde Ritva. Jo det handlade om kärlek, hjärtesorg och om en förlorade älskad. En detalj här är att jag satt ensam på läktaren i ett ganska stort stadium och han som sjöng var långt upp bakom mig ändå kunde jag identifiera hur han såg ut. En annan viktig detalj är att jag har inte har någon bra koll på Malmsten, vad hon skrivit om eller hennes teman. Så kopplingen föreföll långsökt. Men Ritva är också mer öppen för mina ”visioner” än vad jag är.

Det har nu gått ytterligare ett dygn och jag vet hur viktigt det är att inte kasta bort sådana upplevelser som tillfälligheter eller nycker. Eftersom jag inte läst något av henne och inte har någon annan relation än respekt för en författarkollega så funderar jag över ett eventuellt ”budskap”.

De senaste tjugo åren har jag fördjupat mig i vetenskapliga studier, helt enkelt inte haft tid eller lust till annat. Jag borde kanske sätta mig in i Bodil Malmstens texter och undersöka om det kan finnas någon tråd – i hennes sätt att skriva. Så googlade jag och visst har hon tagit fram en lärobok , ”Så gör jag – Konsten att skriva” från 2012.

Jag vill som naturlig skeptiker inte dra några förhastade slutsatser om samband men har lärt mig att värdera sådana här upplevelser som möjliga vägledningar och tänker göra så nu.

Börje Peratt

Jag har skrivit om dessa fenomen i boken Tolv Sinnen nu utkommen i en andra utökad upplaga

Välkommen till min mediala värld

Tudelad forskning

Newsvoice artikel Börje Peratt

En tråd under min artikel på Newsvoice  ”Forskare: Det mänskliga sinnet kan förutse framtiden” har fått en fråga som jag besvarat med nedanstående kommentar. Tyckte att den blev ganska klargörande och lägger upp den också här.

 

Min forskning är tudelad

1) Den första rör ”hjärnmedvetande” och kommunikation där vi utnyttjar olika tekniker och metoder och på vilket sätt dessa gynnar eller missgynnar dialog och på vilket sätt dessa gynnar eller missgynnar såväl personliga prestationer som prestationer med andra. Jag lade upp ett sådant doktorandprojekt 1999 (SU ped) och fick tre professorer (KTH, SU Ped, Uppsala U) med på det i en fyraårig fullfinansierad forskning. Prefekten på SU Ped ogillade det pga av att jag jobbade med TV och inte ”körde heltid på institutionen”. Jag har således en mångårig empiri från framgångsrika insatser som också utvärderats även av andra oberoende se: https://coachamedlivskompassen.wordpress.com/
Jag har rett ut teorin bakom detta dels i en fil.kand uppsats i psykologi dels i min bok Succébo-fröet till framgång http://www.bokus.com/bok/9789197788014/succebo-froet-till-framgang/
Nästa bok i ämnet heter ”Försök Igen” pga av filmprojekt (Guide-om kärleken till en häst premiär 14 feb 2015 och pågående ”Läkaren som vägrade ge upp”) och arbete för föreningen Humanism & Kunskap har färdigställandet av denna forskning/bok förskjutits men den kommer.

Även sådan forskning har varit motarbetad men blivit alltmer accepterad som kanske en av vår tids viktigaste vetenskap. Genom den kan vi ta reda på vad som orsakar inre och mellanmänskliga konflikter och vad som kan ge goda lösningar för inblandade. Dock är det så att så länge (pseudo)skeptikerna kan vidmakthålla makten över vetenskap, ekonomi och medier så länge kommer de att motverka en utveckling som gagnar den fria människan, den goda samhällsmedborgaren som verkar för kunskapsbildning, medmänsklighet och öppenhet.

2) Min andra forskning på extrasensorisk perception och transpersonella upplevelser är mer kontroversiell då (pseudo)skeptikerna offensivt agerar för att förhindra sådana studier. Därav svårt att få den finansierad. Du har sett Spitos angrepp ovan. Han är representant för VoF och de gör vad de kan för att sopa igen detta område.

2014 tilldelades jag stipendium från John Björkhems Minnesfond för att presentera min forskning på Toward a Science of Consciousness i Tucson, Arizona USA. https://medvetandetsuppkomst.wordpress.com/2014/03/29/toward-a-science-of-consciousness-narmar-sig/. Medverkan där ledde till flera konstruktiva kontakter och till artikeln presenterad här [Newsvoice].

Vi har i Sverige bara en professur i ämnet som verkar via en donation (Lund). Och den har blivit angripen från flera håll inte minst kollegor i Lund. (Nio professorer vill psyka ut parapsykologin från Lunds universitet http://newsvoice.se/2012/10/31/nio-professorer-vill-psyka-ut-parapsykologin-fran-lunds-universitet/)

I England har Transpersonell psykologi ett starkare fäste där den ingår som sektion i British Psychology Society http://www.bps.org.uk/networks-and-communities/member-microsite/transpersonal-psychology-section
Bland annat pågår en engelsk studie som kallas Aware study som fått stark finansiering men som givet sin, enligt mig och många andra, otillräckliga vetenskapliga design sannolikt inte kan ge några nämnvärda resultat. Tyvärr. Du hittar min kritik av också andra tveksamma studier här: https://medvetandetsuppkomst.wordpress.com/2013/08/13/rattstudier-handlar-inte-om-ndu/
Området är inte lätt. Dock pågår en utbredd forskning bland annat inom NDU (Nära döden-upplevelser) och givet kravet från naturvetenskapen gällande redovisad empiri så skulle detta fenomen vara erkänt i forskningsvärlden för länge sedan. Men motståndet från pseudoskeptics innebär också att det är föremål för sabotage. (Se James Randi och Project Alpha).

Engagemanget för att forska i och berätta om transpersonella upplevelser och extrasensorisk perception är dock så starkt att det kan inte stoppas bara försvåras. Svenska Wikipedia är intressant då det visar att Sverige kanske är det mest trångsynta av alla länder på detta område. Det är näst intill omöjligt att få in en objektiv och saklig text när det rör just detta område. Samtidigt är hela Wikipedia nedsmittad av denna [pesudo]skeptikerrörelse (Wikipediaguerilla) som kontrollerar valda teman och artiklar för att se till att det är deras agenda som råder.

Börje Peratt

Välkommen till min mediala värld