Himlen finns på riktigt – Heaven is for real


Heaven Is For Real, (Himlen finns på riktigt): Är en bok som bygger på den sanna historien om en liten pojkes berättelse om hans resa till himlen och tillbaka. Historien handlar således om en nära-döden upplevelse (NDU) hos familjen Burpos treåriga son Colton. En film baserad på boken hade premiär i USA den 16 april 2014. TV3 Sverige visade filmen 3 januari 2019.

Den treårige pojken Colton insjuknade i bukhinne­in­flam­mation och läget blev kritiskt. Människor i det lilla samhället samlades för att be för prästens son och trots att den tekniska utrustningen på sjukhuset indikerade att Colton dött vaknade han efter en stund upp. Hemkommen frågade mamma Sonja: – ”Kommer du ihåg sjukhuset, Colton?” Colton svarade – ”Ja, mamma, jag kommer ihåg. Det var där som änglarna sjöng för mig.”

Under månaderna efter opera­tionen kunde Colton i förbifarten nämna möten och händelser som han omöjligt kunde ha sett eller upplevt i verkliga livet. Han berättade för sina föräldrar att han lämnade sin kropp under operationen – och beskrev vad hans föräldrar gjorde i en annan del av sjukhuset under tiden han blev opererad. Han berättade med ett barns avväpnande oskuldsfullhet om hur han besökt himlen och återgav vad han hört från människor där som han aldrig träffat i sitt liv och beskrev händelser som skedde innan han föddes. ”Ingen är sjuk och ingen har glasögon.”

Trots familjens och faderns starka kristna tro hamnade familjen i en existentiell kris av skepticism och fadern hittade på sin jakt efter förståelse en sida på Wikipedia som beskrev NDU som hallucination. (Wikipedia drivs av nyateister och skeptiker så det är inte märkligt med en sådan förvillande förklaring. Länk1, Länk2, Länk3)

Colton berättade att han mött farfar Pop, som dött innan Colton föddes, men kände inte igen honom från ett foto där han var gammal. Först då pappa visade hur farfar såg ut som ung kände Colton igen den han mött i himlen. Han berättade också om mötet med sin ofödda storasyster som inte hade något namn för att hon fick aldrig något eftersom föräldrarna inte visste att det var en flicka då hon låg i magen. Han förvånade också sina föräldrar genom att i detalj beskriva historiska händelser från texter i Bibeln, trots att han ännu inte lärt sig läsa.

Efter Coltons berättelse om Jesus visar hans skeptiska far sin son flera kända bilder på Jesus och frågar Colton om han kan identifiera vilken som var Jesus. Colton förnekar dem alla. Inte förrän i slutet av filmen ser man hur fadern googlar på nätet och hittar ett ansikte målat av ”en ung litauisk tjej” men tittarna får aldrig veta vem flickan är och hur exakt hennes bild hänvisar till Coltons ”vittnesbeskrivning”.

Akiane Kramarik sitter bredvid sitt porträtt av Jesus, kallad ”Fredsprinsen.” (Foto: Marketersmedia.com)

Coltons beskrivning av Jesus ögon visade sig också stämma överens med en Akianes visioner om Jesus som hon målat dem. ”Jesus ögon är blågröna!”

Boken gavs ut i USA 2010 och låg 115 veckor på New York Times bestsellerlista. Den är skriven av pojkens far Todd Burpo i samarbete med Lynn Vincent och publicerades av Thomas Nelson Publishers. Mer än 10 miljoner exemplar hade sålts 2014.

Berättelsen ger naturligtvis tyngd åt kristna rörelser men framför allt är den ett kärleksbudskap.
Personligen förstår jag den skepticism som drabbar människor som förnekar ”himlen” och även ifrågasätter NDU som en verklig möjlighet att se bortom livet. Det tog mig många år att förlika mig med mina egna upplevelser efter en svår bilolycka.

Börje Peratt

Annonser

Tolv Sinnen 2:a utökade upplagan

12 Sinnen Omslag framsida 2-upplagan 2015

Tolv Sinnen, 2:a utökade upplagan, kom nytryckt för bara någon månad sedan. Jag har inte haft en chans att releasa den då arbetet med dokumentären ”Läkaren som vägrade ge upp”, om Erik och Gunnel Enby, tagit all tid.

Nu är denna film tillräckligt klar och satt i rörelse så jag hinner ägna mig åt mitt. Jovisst var filmen om Enby ett viktigt projekt och helt nödvändigt att genomföra men det ändrade också helt mina planer. Så nu åter till forskning och författarskapet. Jag läser inledningen i Tolv Sinnen för att återföra mig själv till hur den kom till.

En natt diskuterade jag i drömmen sju nya sinnen med mig själv. ”Skriv bara ned förslaget så kommer allt att klarna!” Jag svarade i drömmen: ”Ja, ja, så lätt är det inte. Folk har svårt att acceptera ett sjätte sinne och här blir det nu ännu fler!” Jag vaknade, gick upp och skrev hastigt ned dessa sju sinnen. Med de etablerade fem, blev det nu totalt 12 sinnen.
Även om det var provokativt så anade jag intuitivt att detta skulle kunna besvara ett antal omöjliga frågor som jag burit på länge. Nu var jag något på spåren.

Så inleds första upplagan. Frågeställningen utgick från märkliga upplevelser som omgärdade en svår bilolycka 1987 vilken fick mig att börja forska på ”Medvetandets uppkomst”. I första upplagan kom jag egentligen aldrig in på att förklara möjligheten av mina extraordinära upplevelser (transpersonella, paranormala, översinnliga etc) utom att jag hade insett att det måste finnas oberoende sinnen och ett oberoende medvetande. Dessa oberoende sinnen kunde uppfatta omgivningen även om kroppen och hjärnan var helt utslagen. Men hur kunde detta tillstånd av ett oberoende medvetande förklaras?

I andra delen ger jag mig in på förklaringsmodeller som utmynnar i en ”egen” teori om sju (7) dimensioner, där den första är ”Nolldimensionen”. Man kan ju tycka att Nolldimensionen beskriver ingenting. I själva verket så ger den ett oändligt antal möjligheter åt alla håll. Vill man ägna sig åt matematik så är det oändligt antal plus-tal och oändligt antal minus-tal.

Tolv Sinnen 2:a upplagan har också genomgått en rejäl utveckling av det gamla innehållet dock har jag upptäckt ett gammalt korrfel som hänger kvar vilket är riktigt pinsamt. Då jag samtidigt skrev om Robert Cloninger råkade en felstavning av Roger Sperry, ”Rober”, bli Robert. Jag märkte inte detta och den felstavningen har gått alla korrläsare spårlöst förbi. Jag ber tusen gånger om ursäkt för det. Naturligtvis korrigerat inför nästa upplaga. Han heter Roger Sperry och inget annat.

Tolv Sinnen med den utökade delen ”En idé om medvetandets dimensioner” tar itu med frågeställningen ”om medvetandets uppkomst” på ett sätt som kan förklara just transpersonella upplevelser och det oberoende medvetandet.

Ur Tolv Sinnen läser jag:

Teorin om oberoende sinnen och ett oberoende medvetande förutsätter en upplösning av tidsfaktorns betydelse. Det innebär en anomali eftersom teorin strider mot en annan teori i detta fall Einsteins. Teorin om ett oberoende medvetande lämnar fysikalisk teoribildning om rumtiden.
”Det är inte bara tillåtet att tvivla på den absoluta giltigheten av uppfattningen om rumtiden. Det är med tanke på tillgängliga fakta, inte ens nödvändigt att göra det.” (CG Jung)

Men vi ska se att Einstein senare kommer att få mothugg även av fysiker

Einstein diskuterade en gång med Bohr om hur universum skapats och svårigheten att förklara dess upphov: ”Gud spelar inte tärning med universum” var Einsteins frustrerade slutsats varpå Bohr replikerade ”Det är inte din sak att säga åt Gud vad han ska göra”. (Tolv Sinnen)

Så här utvecklas teorin om ett Oberoende medvetande:

En nära döden-upplevelse NDU klargjorde för mig att det finns ett tillstånd där tidsbegreppet upphör, således inget då – nu eller framtid. Allt är åtkomligt nu. Med denna insikt trodde jag i 30 år att jag frångick allt som vetenskapen påstod som sant och kände mig utelämnad. Så helt nyligen förstod jag att Einstein beskrev tiden på motsvarande sätt.
Överraskande för de flesta både icke-forskare och även vetenskapsmän, konstaterade Albert Einstein att det förflutna, nuet och framtiden allt existerar samtidigt. – I den fyrdimensionella strukturen [rumtiden] finns inte längre några sektorer [tidsuppdelningar] som objektivt representerar ”nu”. Begreppen ”har hänt” och ”kommer att hända” kan inte helt överges, men är ändå komplicerade. Det verkar därför mer naturligt att tänka på den fysiska verkligheten som en fyrdimensionell tillvaro, i stället för, som hittills, utvecklingen av en tredimensionell existens. (Einstein 1952)

Einsteins tro på en odelad hel verklighet var så uppenbar för honom att han förkastade tidsseparationen i det vi upplever som ögonblicket ”nu”. Han ansåg att det inte finns någon verklig uppdelning mellan det förflutna och framtiden, det är snarare en enda tillvaro. En vittnesbörd om denna uppfattning kom när hans vän Besso dog. Einstein skrev ett brev till Bessos familj och uttryckte att även om Besso hade föregått honom i döden saknade det betydelse. ”För vi fysiker tror att separationen mellan dåtid, nutid och framtid bara är en illusion, men en övertygande sådan.”

Hjärtläkare och forskare Larry Dossey har kommit fram till motsvarande slutsats vilket han beskrivit i sin bok ”One Mind”.
Vi har under ett antal år haft en mailväxling och diskuterat bland annat healing. Dvs förutsättningarna för hur formulerade mentala intentioner kan påverka organismen så att den kan helas. I Tolv Sinnen skriver jag (sid 200:

Dossey opponerar sig mot försöken att förstå medvetande som en energi: -”Den metaforen är absolut fruktansvärd! Medvetande beter sig inte som energi! Det är helt oberoende av rumslig avgränsning. Man kan också bromsa och begränsa alla former av känd energi. Medvetande kan däremot inte bromsas”, fortsätter Dossey: -”Människor har försökt. Om man ber (förbön) i ett blyinkapslat utrymme, så går bönen ändå igenom.” Dossey torde här beskriva ett gränslöst medvetande utifrån ett perspektiv där han menar att människan kan styra och påverka hälsa genom bönekraft, således en tankekraft som helar på distans!

I våra samtal har Dossey mildrat tonen. Dr Larry Dossey använder begreppet icke-lokalt sinne motsvarande det jag benämner oberoende sinne.

Betsy Whitfill gjorde 1991 en intervju med Dr Larry Dossey och tog upp hans syn på själen och frågan om ickelokalt medvetande. Han har lånat termen ”ickelokal” från fysiken och postulerar det ”ickelokala” sinnet. Dossey presenterar i sin bok ”Recovering the Soul” (Återställ själen), belägg för att en del av sinnet trotsar rymdens begränsningar och är i grunden skapare av verkligheten. (Tolv Sinnen sid 276)

”Jag brukade tro att vi måste välja mellan vetenskap och förnuft å ena sidan och andlighet å den andra, i hur vi leder våra liv. Nu anser jag att det är ett falskt val. Vi kan återvinna känslan av helighet, inte bara inom vetenskapen, utan inom kanske alla områden av livet.”
(Larry Dossey, M. D. från Reinventing medicin)

Wain
I mitt sökande efter alternativa termer och förklaringar till healing har jag utgått från det oberoende medvetandet och försökt förklara effekten av bön, affirmationer och önsketänkande som ett koncept av oberoende avsikt alternativt oberoende intention. I detta avseende kan healing definieras som att: Healing är en oberoende avsikt med exakt inflytande! Min utgångspunkt för att använda begreppet oberoende utesluter inte begreppet nonlocal (ickelokal).
2014 föreslog jag Larry Dossey WAIN: Will-Attraction-Intention-Nonlocal. Han svarade och skrev: -”Jag gillar det, Börje. Det fångar de två vektorerna 240 av ickelokalt medvetande: Vår förmåga att ickelokalt införa information i världen och att få information från världen. WAIN är en trevlig akronym också.” (12 Sinnen sid 284)

Börje Peratt

Välkommen till min mediala sida

Kanalisering

Tolv Sinnen-Börje Peratt

Tolv Sinnen-Börje Peratt

Under översättningen av boken Tolv Sinnen har jag funnit en ny text som jag tycker var intressant att få lite feedback på./

Utdrag Tolv Sinnen:

Kanalisering är en upplevelse av en direkt överförd intention från en andlig dimension. Tillståndet karakteriseras av en slussliknande öppenhet. Det kritiska granskande, rationella tänkandet ersätts (oftast) av en total öppenhet för gränslöst skapande (jämför med hypnos). Tillstånd för detta kan vara i dröm, trans eller under meditation. Men det kan också ske i fullt vaket tillstånd i en helt vardaglig situation.

En medial kommunikation kan ingå i en ”utforskande intelligens” som tillåter gränsöverskridande och bidrar till både problemlösning och nyskapande. Det finns också de som beskriver kommunikationen som en enkelriktad monolog. Då blir människan en ”sekreterare” för en andligt förmedlad ”predikan”. Denna tradition att bara ”ta diktamen” och nedteckna Guds förmedlade ord sträcker sig från Moses och stentavlorna till Teresa av Ávila (1515-1582) och Neale Donald Walsch (1943-) och hans bok trilogi ”Samtal med Gud”. Vad man än tycker så har de förmedlat tänkvärda ord.

Dessa inspirationstillstånd kan betyda att kanalisering är en form av kommunikation och diktamenstagande som ibland kan ligga utanför mottagarens egen fattningsförmåga och kunskaper. Sådan kanalisering sker också i sömnen via drömmar. Om vi antar att denna inspiration [i anden] ger upphov till olika sätt att skapa och förmedla, finns det också anledning att fundera över om detta medvetande kan manas fram eller om detta fönster öppnas av någon slags transpersonell upplevelse som av gudomlig nåd.

Flow
Att vara i flödet (flow) är som att få vad man önskar på ett lättsamt och självklart sätt. Det som kännetecknar detta tillstånd är att vissa sinnen är öppna och beskriver en mix av positiva känslor av kärlek, glädje, lugn och lycka. Ingenting är omöjligt. Flödet kan också erbjuda en kreativ och intuitiv mental förhöjning, som om man får inspiration från en annan dimension.

Kanalisering innebär ibland att mottagaren bara skriver ned det den får ta emot, utan kritiskt granskande. Israels kung Salomo (930 f Kr) menade sig ha fått mönsterbilden för templet där Herrens förbundsark förvarades via kanalisering till hans hand (automatisk skrift). “Om alltsammans”, sa han, “har Herren undervisat mig genom en skrift av sin hand, om allt som skall utföras enligt mönsterbilden”. (Bibeln GT. Ps. 18,11)

Den spanska karmeliternunnan Teresa av Ávila (1515-1582) beskrev sitt författarskap som en ”papegojas”. Hon upprepade bara ”Herrens ord”, utan att förstå något av det hon skrev. Hon fick vad hon betecknade som intellektuella visioner och uppenbarelser av Gud, vilket innebär att sinnena inte påverkades, utan att synerna och orden verkade direkt genom hennes eget medvetande.

”Fullkomlighetens väg” (El Camino de Perfección) anses tillhöra den kristna mystikens mästerverk.
Det är en systematisk framställning av de olika stadierna på själens väg till föreningen med Gud. Teresa av Ávila är helgonförklarad och beskyddare av människor som blir förlöjligade för sin tro.

Etablerade författare, konstnärer och även vetenskapsmän har nämnt liknande upplevelser som innebär att få idéer eller kreativa lösningar som ”från ovan”. Av oro för att inte bli tagna på allvar är det förståeligt att många tiger om detta möjliga översinnliga bidrag till sitt skapande.

På 1980-talet ville jag göra en dokumentär om intuition, men det ansågs oseriöst och jag blev avrådd. Då var intuition och självhelande via placebo fortfarande suspekta teman. Jag kom att starta denna undersökning efter att ha kört av vägen.

Redan Platon (347 f Kr) funderade på om det fanns ett alternativt sinne. Platon menade att han fick Faidros dialog i verket ”Gästabudet” till sig på övernaturlig väg.

”En sorts galenskap som orsakas av muser: Denna inspiration går in i en finstämd och naken själ och skapar ett eget sinne som frambringar lyrik och annan poesi.” (Platon)

Jacob Böhme (1575-1624), tysk religionsfilosof och mystiker, beskrev sig själv som driven att skriva ”genom rörelse från ovan”:

”Det var inte konsten som skrev här. Det fanns ingen tid att överväga hur man skulle sätta det avsiktligt på papperet enligt en litterär förståelse. Allt var iordningställt enligt Andens riktlinjer. Brinnande eld, ofta framtvingad med hastighet och handen, och pennan hastade efter den. För texten kom och försvann som en plötslig duschstråle.”

William Blake (1757-1827), vars poem har inspirerat till filmer som Chariots of Fire (Triumfens ögonblick), hävdade att han skrev Milton och Jerusalem genom omedelbar diktamen. –

”Det var utan uppsåt och till och med mot min vilja.”

På sin dödsbädd berättade han att flera av hans verk var en produkt av himmelska vänner.

Alfred de Musset (1810-1857) ledamot av den franska akademin, tillstod att i den litterära skapandeprocessen ingick ett slags andlig vägledning.

-”Detta är inte arbete, detta är lyssnande; det är som om en okänd person hade talat till ditt öra.”

Förklaringen till inspirationen till Bibelns berättelser om Jesus återuppståndelse kan jämföras med förklaringar till ovanstående skildringar.

”När Jesus hade uppstått på morgonen efter sabbaten, visade han sig först för Maria från Magdala. Hon gav sig iväg och berättade det för dem som varit tillsammans med honom och som nu sörjde och grät. När de fick höra att han levde och att hon hade sett honom, trodde de inte på det. Därefter visade han sig i annan skepnad för två av dem medan de var på väg ut på landet. Också de gick bort och berättade det för andra, men inte heller de blev trodda. Sedan visade han sig också för de elva medan de låg till bords, och han förebrådde dem deras oro och halsstarrighet, då de inte hade trott på dem som sett honom uppstånden. Han sa till dem: -Gå ut överallt i världen och förkunna evangeliet för hela skapelsen.” (Markusevangeliet 16:1-14)

Slut utdrag

Börje Peratt

Själens frigörelse

Tolv Sinne frammini2 Under översättningsarbetet av Tolv Sinnen stöter jag på stycken som påkallar mer uppmärksamhet och fördjupning.

Som jag konstaterat tidigare får översättningsarbetet till följd att även den svenska reviderade utgåvan förbättras. Nedanstående text handlar om förutsättningen för det transpersonella medvetandet med sina spektakulära fenomen. Det som jag finner mycket intressant är hur medvetandet inte bara kan fungera utan får en superförmåga även då hjärnan är mer eller mindre bortkopplad.
Jag låter sidreferenser stå kvar till hjälp för den som eventuellt har boken.

Utsnitt Tolv Sinne sid 165-166

Stanislav Grofs definierar transpersonella medvetandetillstånd på följande sätt:

”Den gemensamma nämnaren för denna rika och förgrenad grupp av fenomen är känslan av ett medvetande som expanderar bortom vanliga ego gränser och begränsningar i tid och rum.”

Grofs definition härrör från studier med bland annat LSD. Det är känt att en del naturfolk prövar hallucinogener för att uppnå vad man menar förutsättningar för att tala med andar. Eftersom jag själv varken rekommenderar denna ”genväg” eller har prövat den kan jag inte uttala mig om upplevelsen.[1]

Transpersonell psykologi fokuserar på sinnet, utvidgat medvetandetillstånd och mänsklig potential. Ett sådant är ”Utanför kroppen Upplevelse” (UKU) som kan beskrivas som tyngdlös förflyttning av medvetandet. ”Det är som att sväva utanför sig själv och få tillgång till omständigheter som kroppens sinnen inte kan se.” Det kallas även ”själsresa”. [2]

Läkaren Kurt Goldstein visade att sådana transpersonella upplevelser kan aktiveras vid manipulation av hjärnan (sid 134-135). När Michael Persinger hävdade en ”God Spot” i hjärnan [3] motsatte sig andra forskare detta. De menar att deras rön tyder på ”andlighet är en komplex företeelse, och flera områden av hjärnan är ansvariga för de många aspekterna av andliga upplevelser.” [4]

Faktum är att detta inte strider mot God Spot eller andlighet. Hjärnan tycks ha olika kontaktpunkter för olika transpersonella fenomen. Men frågan är om de har sin hemmabas i hjärnan eller enbart sitt uttryck där. Flera studier visar att om särskilda punkter i hjärnan manipuleras aktiverar detta också olika transpersonella upplevelser.

Hur då förklara att motsvarande transpersonella upplevelser kan aktiveras om hjärnan är kliniskt död? Det är som att titta på en TV där sladden är utdragen. Mitt förslag är ett existentiellt nav som tycks förena själens transpersonella blick med hjärnans kognition (tankar, minnen, föreställningar, bedömningar). Detta får stöd i en studie av Johnstoine, Glass (2008) [5]

”Uppgifter stödjer en neuropsykologisk modell som föreslår att andliga upplevelser är relaterade till minskad aktivitet i den högra parietal loben, som kan associeras med minskad medvetenhet hos jaget (transcendens) och ökad aktivitet i den vänstra tinningloben, som kan vara förknippade med upplevelsen av specifika religiösa arketyper (figurer och symboler) ”

Men även i en kliniskt död hjärna är själens blick aktiv. En spekulation är att fenomenet har ett samband med det fortfarande pumpande hjärtat som ju visat sig ha betydelse för emotioner (sid 28-30), tycken och smak (44, 98). Men detta antagande gäller inte för Pam Reynolds vars hjärta också var avstängt (sid 132). Om det existentiella navet är en sluss – öppnar den på vid gavel då hjärnan inte längre blockerar? //

Slut utsnitt

Börje Peratt

Referens

1) Enligt min personliga uppfattning och mening omfattar inte transpersonella fenomen experiment med droger. Kemi spelar tricks med hjärnan och hjärnan manipuleras vilket kan orsaka hallucinationer men sannolikt inte tillgång till oberoende sinnets upplevelser. Vad detta kan ge annat än eskapism med livet och hälsan som insats är således inte vare sig mitt tillvägagångsätt eller mitt intresseområde.
2) Journey of Souls: Case Studies of Life Between Lives, Ph.D. Michael Newton (first edition 1994, fifth 2003) Llewellyn Publications, Minnesota USA
3) Persinger, M. (1983): Religious and Mystical Experiences as Artefacts of Temporal Lobe Function. A General Hypothesis, in: Perceptual and Motor Skills 57, 1255–1262
4) University of Missouri-Columbia. ”Distinct ’God spot’ in the brain does not exist, study shows.” ScienceDaily, 19 April 2012. .
5) B. Johnstoine, B. A. Glass (2008) Support for a neuropsychological model of sprituality in persons with traumatic brain injury. Journal of Spirituality & Science pp. 861-874 (Länk)

Skäl att ifrågasätta organdonator förfarande?

Under översättningen av boken Tolv Sinnen kommer jag till ett avsnitt som väcker inte bara frågor utan belägg för radikal omprövning av begrepp som klinisk död och då också organdonation.
Här finns mängder av perspektiv. Ett av dem rör möjligheten av att en patient inte är död fastän medicinsk teknik och expertis ger 100% belägg för det.

Utdrag sid 129 Tolv Sinnen uppdaterad och utvecklad version


Skäl att ifrågasätta organdonator förfarande
?
När hjärnstammen är den enda delen av hjärnan som fungerar diagnostiseras människan ”hjärndöd” och hon kan då bli organdonator. Människan anses då inte längre stå i förbindelse med de delar av hjärnan som är förutsättning för mänskligt liv utan anses vara död. Om denna medicinska syn på liv skulle förändras finns det en risk att hela donatorsystemet kommer att omvärderas. Givet chansen att människor kan vakna upp och bli fullt återställda är en sådan omvärdering inte alls omöjlig. Tänk om den som läkarteamet förklarat hjärndöd hela tiden varit närvarande via ett oberoende sinne, när man diskuterat ingrepp för donation. Med möjligheten till ett mirakulöst återvändande till kroppen. Då är det rimligt att ompröva reglerna för donatorförfarandet.

Lydia Paillard vaknade upp efter att ha förklarats död av läkare på Nord Polyclinic Bordeaux, Frankrike. Den 60-åriga kvinnan förlorade medvetandet inför en cellgiftsbehandling, och förklarades av läkarna vara ”absolut kliniskt död”. 14 timmar senare vaknade hon upp, efter att hennes söner vägrat tillåta att den livsuppehållande apparaturen stängdes av.
”Ett mirakel”, konstaterade chefsläkaren på universitetssjukhuset där kvinnan vårdades. (France’s Sud Ouest 2010-10-21)

// slut utdrag

Exemplet är ett starkt evidens för att medvetande är mer än hjärnan.

Börje Peratt

Tursam intuition, utdrag Tolv Sinnen

Utdrag ur Tolv sinnen uppdaterad och utökad planerad andra utgåva hösten 2014.

Psykologen, trollkarlen Richard Wiseman, ”expert” på cold reading och tvärsäker ateist. Han har bestämt att det mediala och gud är bluff (vilket är pseudoskeptiskt då han inte kan bevisa det). Samtidigt uppvisar han en motsägelsefullhet i tron på tankens skapande kraft. Han lyfter fram betydelsen av intuition.

”Tursamma människor:

  • – gör lyckosamma val genom att lyssna till sin intuition.
  • – är skickliga på att skapa och uppmärksamma tillfälligheter och möjligheter.
  • – skapar självuppfyllande profetior genom positiva förväntningar.
  • – hanterar svårigheter och otur genom att omvandla dem till något gott.”

Jag kunde inte vara mer överens om det. Och skulle vilja lägga till att lyckliga människor är inte stenhjärtan vad än de anser vara sant. Lycka är en känsla som behöver ett varmt hjärta. Ett stenhjärta blockerar vägen och då återstår kylan som bara kan uppfatta skadeglädje.

Mängden godhet i en varm hjärtad person
är tillräckligt för att komma över alla kallhjärtade människor i världen.

/Slut utdrag

Börje Peratt

Referens
Googla Richard Wiseman Skavlan LÄNK
Den brittiske psykologen doktor Richard Wiseman medverkade i TV-programmet Skavlan i svt 1 den 17 februari 2012.

Empiri och utmaningen för västerländsk medicin

Vetenskapen har två huvudspår rationalism och empiri. Förutsättningarna för rationalism är att testa mätbara objekt med ambitionen att under (kliniskt) kontrollerade experiment nå likvärdiga eller samma resultat. På detta sätt kan en hypotes antingen avfärdas eller valideras. Eftersom levande objekt är unika måste studier ofta genomföras på ett flertal individer för att få fram ett validerat resultat. Detta är ingen regel eftersom det ibland räcker med en enda individ eller en liten grupp för att nå acceptabel vetenskaplig kunskap. Empiri drar också erfarenheter från försök och utvecklar ständigt ny kunskap. Metoden är synnerligen angelägen vid studier på unika företeelser som aldrig kan upprepas på exakt samma sätt. Dessa båda spår har sin givna plats inom vetenskapen. Ingen av dem kan nå slutgiltig och fullständig kunskap. Båda kan ge delkunskaper om speciella fenomen.

Denna artikel är ett utdrag från min bok Tolv Sinnen med arbetsnamn för nyutgåva: ”Medvetenhet, dimensioner och Tolv Sinnen”.

Empiri har alstrat sjukvårds- och hälsometoder. Hundratals års ja tusenårig empiri har utvecklat yoga, akupunktur, ayurveda och bruk av medicinalväxter. Metoder som har tagits fram och säkerställts genom praktisk erfarenhet. Ett problem rörande så kallade alternativa metoder (i Asien erkända som likställda) är den västerländska medicinens inskränkthet med stöd i den bakomdrivande läkemedelsindustrins motiv.
Lobbyism har lyckats bygga ett motstånd som gjort att EU lagstiftat mot även etablerade alternativ. I praktiken en gigantisk konspiration mot människans rätt att kunna välja varierad vård.

Ett problem som belyser västerländsk forsknings tvivelaktiga empiri är utnyttjande av djur, både utifrån etik och resultat. Den överdrivna ambitionen att från djurstudier dra slutsatser till hur människan fungerar producerar inte bara tvivelaktig slutsatser utan alltsom ofta ren nonsens och världspressen sväljer vad som helst eftersom ”vetenskapsmän” ligger bakom.

Resultat av beteendevetenskapliga djurstudier vid Max Planck Institutet är exempel på risk för alltför långt dragna slutsatser. Studier på den vanliga burfågeln zebrafinkens promiskuösa sexliv (2011) får forskare att utropa att promiskuitet förs vidare genetiskt från pappa till dotter. Djurstudier vars resultat påstås vara direkt överförbara på människors beteenden och likvärdiga människans psyke vittnar inte bara om en naturvetenskap som hamnat i pseudovetenskapliga spekulationer utan om världsmedias flathet. En råttstudie som hävdar upptäckt av NDU kan sorteras in under den förvirrade pseudovetenskapens sammelsurium spridd i världspressen som sanning. (Råttstudier handlar inte om NDU)

Slutsats, med en empirisk forskningsinriktning följer liksom hos den reduktionistiska vetenskapen krav på terminologi och ett överenskommet innehåll i begreppen. Med hänsyn tagen till vetenskapens olika sätt att undersöka verkligheten är min ambition att finna en terminologi och en teori för att kunna diskutera hur medvetandet fungerar och hur olika dimensioner interagerar.//

Utdrag Tolv Sinnen

Börje Peratt

Oberoende medvetande, introduktion

Så har jag då i min översättning av Tolv Sinnen kommit till det område som kanske är mest spännande, i alla händelser mest spektakulärt, ifrågasatt och problematiskt. Översättningsarbetet (till engelska) förbättrar även den svenska upplagan. Delen om ”Oberoende medvetande” har fått nedanstående uppdaterade introduktion.

Utdrag ur Tolv sinnen

Vi kan känna av outtalade attityder men missförstå dem, särskilt om man dömer och ogillar en människa. Och vi kan ordlöst kommunicera med varandra. Denna slags kommunikation bygger ofta på kunskap och kännedom om varandra. En inkännande tyst kommunikation underlättas av att man hyser sympati och respekt för varandra.
Men det pågår också en annan kommunikation, som kräver en särskild sensitivitet för att kunna uppfatta den. Omvälvande händelser, hot och dödsfall är vanliga utlösare för sådan kontakt. Detta fenomen gäller även för främlingar och på avstånd och kan bli prövande. Människor som har denna slags sensitivitet måste därför lära sig att hantera den eller tvingas att blockera den. Via oberoende sinnen uppfattas fenomen som ligger på en sådan ”frekvens” att man endast kan tolka dem vid särskilda förutsättningar. Ibland för sitt inre som symboler, ord eller näst intill verkliga avbilder. I mer sällsynta fall som materialiserade fysiska avbilder, ljud eller lukter och till och med som fysisk beröring.
Den kanske vanligaste kommunikationen sker intuitivt. Trots att man ibland liknar intuition vid instinkt så är det något annat. Instinkten tolkar ofta relationer fyrkantigt och det leder till missförstånd och primitiva reaktioner.

Intuition är en mental fingertoppskänslighet. En finstämd mental ”radar” läser på nolltid av både beteenden, energier och symboler. Denna skicklighet kallas ”cold reading” när den utnyttjas av magiker för att dupera människor. Eftersom de luras så tror de att alla andra också bedriver falskspel. En tragisk omständighet som leder till förföljelse av genuina medier, mystiker och forskare som undersöker transpersonella fenomen.

Preintuition anar sig till betydelser utan några tecken som fysiska sinnen hinner uppfatta. Låt oss anta att den mediala världen omfattas av en struktur som tillåter allt att kommunicera med allt annat. Denna kommunikation styrs av andra lagar än kända naturlagar. Människan är i denna värld samhörig med allt vilket närmar sig vissa religiösa och filosofiska inriktningar som Unity och att Allt är ett. Sådan kontakt kan röra världsliga händelser och då ibland med profetiskt och omvälvande innehåll. Det kan vara en anledning till att det medvetna psyket begränsat förmågan. En möjlig förklaring är att psyket har en mental funktion som i ett normaltillstånd tycks stänga av medial kommunikation i akt och mening att skydda individen. Under vissa omständigheter kan denna kommunikation öppnas på vid gavel som när någon närstående är i fara eller har råkat illa ut och särskilt inför döden./

Slut utdrag sid 186, Tolv Sinnen kommande reviderade och utökade andra upplaga.

Börje Peratt
Officiell hemsida

Kärlek

Borje Peratt_Tolv Sinnen fram webb
Sitter just nu och översätter boken Tolv Sinnen till engelska och det utvecklar även det svenska ursprunget så det kommer förhoppningsvis en ny utgåva samtidigt med den engelska översättningen senare  i år (2014).

Kapitlet om Emotioner har blivit ganska ordentligt omskrivet. Ett par sidor (78-79) som just idag fått ett annorlunda utseende handlar om kärlek.

Kärlek
Två av existentialismens förgrundsgestalter, var Rollo May (1909–1994)  och den tysk-amerikanske psykologen Erich Fromm som skrev att ”Kärleken är den mest tillfredsställande lösningen på den mänskliga tillvarons problem” (Kärlekens konst, 1956).

Kärleken är tillvarons högsta tillstånd, den kraft som ensam kan förlösa människan och som kan skapa den tillvaro som de flesta av oss önskar. Kärleken är ett förhållningssätt som vi kan bestämma oss för och som kräver ansträngning, koncentration och rent av personligt arbete. Objektivitet och ödmjukhet är de mest centrala egenskaperna. Avgörande för förmågan att älska någon annan är att man först känner kärlek till sig själv. Fromm menar att detta är budskapet i ”Du skall älska din nästa såsom dig själv”. Garantin för ens eget liv, lycka och välgång hänger helt och hållet på ens förmåga att älska, vilken innefattar empati, omsorg, ansvar och förståelse.

”Om en människa är mäktig genuin kärlek, så älskar hon också sig själv; om individen endast kan älska andra, kan hon inte älska alls.”  (Erich Fromm)

”I detta tjugonde sekel, denna övergångstid, när följden av våra inre värdens bankrutt helt och hållet går upp för oss, tror jag att det är särskilt viktigt att vi söker efter källan till kärleken och viljan. Kärlek och vilja hör ihop och är beroende av varandra.” -”Vilja utan kärlek blir manipulering, kärlek utan vilja blir sentimentalitet.”  (Rollo May)

Mays ord kan tolkas som att kärleken har en intention, och utan denna intention återstår pjåsk och ängslan. Kärlek som genomsyrar handling ger tillit, mod och styrka. Denna slags kärlek omfattar då även uthållighet, engagemang och moral. Kärlek kan definieras som empati med en sammansatt känsla av tillgivenhet, hängivenhet, ömhet, trofasthet och uppoffringsvilja. Den villkorslösa kärleken är beredd att ge allt av sig själv utan att kräva något i gengäld. I den betydelse som här avses, är det kanske den djupaste av alla känslor och den mest grundläggande principen. En drivkraft som kan förena allt och förenas i allt. Den känsla som värnar varje cell, varje beståndsdel. Det hjärta som skyddar omsluter och älskar även det mest groteska och ”fula”. Kärlek utan könstillhörighet, utan åldersfixering, utan ras eller religiös anknytning. Den är som ett gudomligt väsen som bara ger och ger, utan förpliktelser eller krav. En arketyp för den villkorslösa kärleken är ”den eviga modern”. Kärlek tolererar, ja anammar olikheter, gör dem komplementära och skapar en helhet som är större, högre, mer fullkomlig än delarna. Denna kärlek ser bara det goda och det möjliga.

Den passionerade kärleken, som drivs av åtrå, lust och förälskelse, kan gå över.  Att möta passionen är som att tappa fotfästet. Det kan vara så smärtsamt eller så vackert att man väljer att droga sig för att inte förbrännas inifrån. Det kan göra så ont av skräcken att förlora föremålet för passionen eller att bli ratad att man väljer att förtränga sin känsla och gör allt för att förminska den. Att bejaka stor kärlek då rädslan för att bli övergiven skriker inom en, kräver oerhört mycket.
Avstängdhet är ett sätt att undvika risken för kärlek. Om man öppnar upp för kärlek tycks dess väsen följa en kraft av självförverkligande attraktioner, ”kaka söker maka”, ett slags spontan kedjereaktion i vilken ingen behöver kränka sin natur. Utifrån denna aspekt är det onödigt att försöka vara på ett speciellt vis för att bli älskad.

”Jag älskar dig inte för att du gör si eller så. Jag älskar dig helt enkelt för att du existerar och jag existerar, och det ligger i min natur att älska det som nu är. Jag ger dig min kärlek fritt, utan att bekymra mig om det är lämpligt eller ej.” (Erich Fromm)

Jag har kommit till en slutsats om den nuvarande situationen och det är att man är perfekt för dess utmaning. Den erbjuder möjligheten att testa sin ambition och pröva nya vägar. Kärleken har många ansikten men dess källa är fullständigt villkorslös och generös. Den vill allas bästa.

Slut utsnitt text ur Tolv Sinnen

En reflektion

Kan då alla dessa debatter och strider ingå i slutsatsen om kärlek eller är de enbart uttryck för Ego som en del hävdar. Även där har jag kommit till ett antagande och det är att den som inte längre tar strid riskerar att ha slutat bry sig och engagerar sig inte längre. Att vilja allas bästa innebär väl också modet att kämpa för sin övertygelse. Visst det leder till att somliga finner obehag och flyr och att man får fiender.

”Du har fiender? Bra. Det innebär att du har stått upp för någonting, någon gång i ditt liv. ”- Winston Churchill

Börje Peratt
Börje Peratt officiell hemsida

På väg mot medvetandets revolution

När jag nu sitter och översätter boken Tolv Sinnen till engelska hittar jag en sida som kan stå som programförklaring till hela projektet.

På väg mot medvetandets revolution
Utifrån ett strikt biologiskt perspektiv är det hjärnan som avgör förmågan till medvetande. Den naturalistiska vetenskapen förlitar sig då enbart på en materialistisk världsbild. Den har sitt berättigande då den biologiskt fysiska dimensionen av medvetandet avgörs av kroppens fysiska (”mekaniska”) tillstånd. Men det finns övertygande belägg för att medvetandet har flera dimensioner varav minst en är oavhängig kroppen, det jag kallar oberoende medvetande. Mängden empiri som ger bevis för att människan har ett medvetande även då hjärnan är utslagen och förklarad som kliniskt död har för länge sedan passerat naturvetenskapens krav för att betraktas som verifierad.

Nobelpristagarna Gerald Edelman (immunologi 1972) och Francis Crick (DNA-spiralen 1962) har gjort medvetandet till en del av den moderna hjärnforskningen. Ändå var det länge nästintill tabu inom naturvetenskapen att tala om medvetandet. Det förekommer nu en omfattande forskning utifrån neurologiskt biologiskt perspektiv. Man studerar hur delar av hjärnan reagerar vid olika stimuli och påfrestningar och antar förekomsten av olika slags minnen förgrenade i olika områden och med olika inom hjärnan länkade uppgifter.

Det finns också en matematisk approach och här försöker man beskriva psyket i mekaniska eller statistiska termer. Detta strider mot Rollo Mays tankar kring den omätbara människan.

”Personligheten är inte objektivt mätbar, människan kan inte fångas in i ett vetenskapligt system av siffror.”

Även kvantfysikens märkliga fenomen används för att beskriva det som jag kallar oberoende medvetanden och man söker förklara transpersonella upplevelser utifrån ”kvantmedvetande”.
Jag är skeptisk till sådana förklaringsmodeller och menar att det rör sig om annat osäkert hur det skall definieras men befintliga naturlagar som vi känner dem räcker inte.

Vi har haft ett antal så kallade revolutioner inom beteendevetenskapen, från behaviorismen till den kognitiva revolutionen. Nu är det kanske dags för medvetandets revolution. Descartes – Jag tänker alltså är jag till, är ett alldeles för magert tillstånd. Snarare

jag förmår känna därför är jag och – jag har relationer därför finns jag.

En slutsats skulle då kunna vara -Jag har kontakt med mina upplevelser och relationer, då existerar jag. Ett faktum som gäller så länge hjärtat slår. Men frågan är om medvetandet fortsätter efter att hjärtat slutat slå.

Ur Tolv Sinnen sid 33

Börje Peratt
Börje Peratt officiell hemsida