Medvetande

Medvetande kan enkelt beskrivas som uppmärksamhet. Denna uppmärksamhet kan riktas inåt i reflektioner, tänkande, förnimmelser och känsloupplevelser och utåt via sinnens varseblivning.

Det finns också andra slags medvetanden såsom kroppsmedvetandet som handlar om hur vi förhåller oss till vår kropp och ytterligare medvetandedimensioner som övergår naturlagarna och som Einstein betraktade som spöklika.

Jag föreslår också ett oberoende medvetande som filosofer och forskare har beskrivit som ett oändligt hav och upphov till alla medvetanden. Från detta ligger tankar på ett Gudsmedvetande nära till hands men det behöver inte vara samma sak. Särskilt inte som mystiker kan hävda att det krävs träning för att nå fram till detta medvetande: [1]

”Mystikerna har länge hävdat att Gud inte är ett annat Väsen. Han är en subjektiv erfarenhet, gåtfullt upplevd i varats grund. Denne Gud skall man nalkas med hjälp av fantasin och kan uppfattas som ett slags konstform. Mystikerna har använt musik, dans, poesi, skönlitterärt berättande, måleri, skulptur och arkitektur för att uttrycka denna realitet som övergår våra begrepp. Liksom all konst kräver mysticismen emellertid intelligens, disciplin och självkritik för att inte urarta i känslodyrkan och projektion. Mystikernas Gud är inte lätt att uppfatta. Det kräver lång träning tillsammans med en sakkunnig och åtskilligt med tid. Mystikern måste arbeta hårt för att uppnå det verklighetsmedvetande som kallas Gud. Mystiker hävdar ofta att människan medvetet själv måste skapa detta Guds-medvetande med samma noggrannhet och uppmärksamhet som andra ägnar konstnärligt skapande.

Länk

Mot detta står andra upplevelser av omedelbar plötslig tillgång till ett ofantligt mycket större och rikare medvetande som kan bli tillgängligt när som helst, vid meditation, ofta vid speciella och extrema situationer och särskilt under NDU. Ibland leder det till frälsning som kan förvandla en benhård ateist till troende. [2] Jag har skrivit kort om detta i en artikel här: Oberoende medvetande, introduktion.

Jag har också varit gudsförnekare men efter en nära döden upplevelse (NDU) fått mig en rejäl törn. Idag är jag agnostiker med en stark lutning åt ett gudomligt väsen som jag kallar ”Alltet”. Jag varken avfärdar eller är klar över vad detta fenomen innebär annat än upplevelsen för mig innebar en fullständigt omhändertagande och allomfattande nåd, en känsla av total enighet, frihet och harmoni. Kanske det som Maslow beskriver som Peak experience.

Ateister som hävdar sin tro i Epikuros avfärdande av Gud bygger sin ateism på en grundläggande missuppfattning.
Den grekiska filosofen Epikuros argumenterade mot guds existens med hjälp av ondskans problem. David Hume sammanfattade senare Epikuros argument som en serie frågor:

”Är Gud villig att förhindra ondskan men saknar förmågan? Då är han inte allsmäktig. Har han förmågan men är ovillig? Då är han själv ondskefull. Har han både förmågan och är villig? Varför består i så fall ondskan?”

Detta cirkelargument förutsätter att Gud har tagit över livets fria vilja. När det i själva verket är så att det gudomliga skapandet finns i varje litet liv och gör sina egna val. Om Gud finns så är den fria viljan en gudagåva. Ondskan är effekter av livets egna handlingar för att livet ska lära sig vad livet inte vill ha. (Succébo, 2011)

Förnekelseomedvetenhet
En ateist som vet att gud inte finns har trampat ned i pseudoskeptikerns förnekelse. Och det tycks mig mer vara uttryck för en besvikelse på livet som kan orsaka ett neurotiskt ”förnekelseomedvetande”. Hos dessa kan det ta sig ett fördjupat uttryck i att förfölja dem med andra trosföreställningar och vi har fått nyateismens inkvisatorer med ”nyateismens fyra ryttare” som anförare. Med ett neurotiskt beteende som är ständigt negativt och vägrar lyssna på eller acceptera fakta som avviker från egen tro/uppfattning får vi en omedvetenhet om egna tillkortakommanden. Det fördjupar genom ett sektliknande grupptryck pseudokritiska brister därav begreppets konstruktion, det är inte ett medvetande utan ett omedvetande baserat på förnekelse. Destruktiva konsekvenser av denna neuros är personlig intellektuell reducering som leder till inskränkthetens alla uttryck och det i sin tur kan få svåra konsekvenser för andra oskyldiga medmänniskor som bara råkar tycka/tro annorlunda.

Hjärnans medvetande

Medvetande som är beroende av sinnens varseblivning är också beroende av intelligensens bearbetning som i sin tur tar hänsyn till mekanikens verkningsgrader. Dvs har ett orsaks- verkan tänkande. I vetenskaplig terminologi kallas det kognition [cognitio=utforskning, lärande] och baseras på mentala processer, logiskt tänkande, dess reflektioner och emotionella upplevelser som berikar förståelsen.

En omfattande neurologisk forskning pågår för att finna var i hjärnan som olika medvetandeaktiviteter pågår, ofta avgränsat till studier av aktivitetsområden för perceptionsprocesser. Ett fokus för denna forskning är Brain mapping, hjärnkartläggning och med framtagande av alltmer förfinande avbildningar av hjärnan som också kan visa elektriska impulser där synapser reagerar på olika stimuli.

Kartläggning av hjärnan (brain mapping) är en uppsättning neurovetenskapstekniker som bygger på kartläggning av (mänsklig eller icke-mänsklig) hjärna. [3 Vetapedia]

Neurologi innebär vanligtvis studier av nerver och hjärnan med inriktning på att finna orsak till sjukdomssymptom. Detta ger kunskaper om aktionsområden för ett ”hjärnmedvetande” och reaktionsområden hos ett ”kroppsmedvetande”. Resultat av sådan forskning kan utnyttjas för att hjälpa handikappade kontrollera vardagen genom tankestyrda hjälpmedel och proteser. Dessa lösningar tar hjälp av ”metakognition” som innebär medvetenhet om tänkandet. Enkelt uttryckt kan en handikappad utan armar tänka att man knyter näven och det fångas upp av en ”hjärnhjälm” som i sin tur ger avsedd funktion länkad till tankens kommando.[4]

Tankestyrd mekanik (Mind over mechanics)
Forskning på detta slags medvetande har givit framsteg i något som kan kallas tankestyrd mekanik. Genom att förstå hur hjärnan fungerar neurologiskt kan man utnyttja dess elektriska impulser som reglerar kroppens lemmar och sinnesorgan. Detta har kommit till användning för människor som lider av olika handikapp. Max Ortiz Catalan på Chalmers Tekniska högskola hade under 2013 för avsikt att ta fram en armprotes där man skall kunna styra fingrar och arm med tankar.

I sin förlängning pågår också forskning för att skapa ett ”mekaniskt medvetande” inom ramen för ”människa-maskin” och robotifiering.

Historik

Filosofer har sedan Descartes och Locke försökt förstå olika typer av medvetande och finna ut dess olika väsentliga egenskaper. Huruvida medvetandet kan förklaras mekanistiskt; om medvetandet existerar som en fysisk företeelse och i så fall hur det kan bevisas; hur medvetandet ger språk; huruvida medvetandet kan förstås på ett sätt som inte kräver en dualistisk skillnad mellan mentala och fysiska tillstånd eller egenskaper; och om det någonsin kan vara möjligt för maskiner såsom datorer eller robotar att bli medvetna, ett ämne som studeras inom området för artificiell intelligens.

Materialismens medvetande
Med tänkare som avfärdade Gud och andlighet och med marxismen följde ett materialistiskt synsätt som ledde fram till behaviorism och beteendekognition. Forskning på detta medvetande går ut på att uppmärksamma hur beteende påverkas och kan styras. Hos dessa föregångare B. F. Skinner m fl avfärdas också emotionerna som ett icke psykiskt fenomen och placerades i en ”black box”.

Gränslöst medvetande
Mot materialismens avgränsning står andra som anser att fysiska sinnens varseblivning är en avgränsad del av det rumsliga medvetandet och utanför det runt omkring finns många andra dimensioner.

”Något som vi är medvetna om vid ett givet tillfälle är en del av vårt medvetande, vilket gör medveten upplevelse på en gång till den mest kända och mest mystiska aspekten av våra liv” [5]

I ambitionen att förstå medvetande har mystiker och filosofer försökt förklara och sökt metoder för att komma åt djupare insikter som är fördolda av de ständiga intryck som vardagens sinnen ger.

Andligt medvetande

Den kinesiske filosofen Konfucius (551-479 f.kr) menade att vårt medvetna är bara toppen på isberget av hela vårt sinne, med de flesta av våra förmågor till kunskap och våra redan existerande minnen och föreställningar ligger djupare inom oss. [6]

Den persiska poeten och mystikern Jalal al-din Rumi (levde på 1200 talet) menade att verkligheten var sexdimensionell [7].

I öppningsdikten av Mathnawi skriver Rumi: [8]

The heart, if it is clear, acts like a mirror, reflecting the Divine light.
How should I have consciousness before or behind
For the light of my Beloved is not before me or behind,
Love wants that this word be out in the open
What would a mirror be if it is not reflecting,
Do you know why your mirror does not reflect?
Because its face is not cleared of its rust (I:32–34).

Einstein menar att tiden ger oss fyra dimensioner. Enligt den speciella relativitetsteorin bildar rummet (med de tre dimensionerna längd, höjd och bredd) tillsammans med tiden en fyrdimensionell sammanhängande helhet, den så kallade ”rumtiden”. Men den speciella relativitetsteorins förutsättning om konstant ljushastighet och avsaknad av absoluta referensramar öppnar för en femte dimension och har flera konsekvenser som blir märkliga. – Tidsskillnaden mellan två händelser är inte något objektivt, utan beroende av de olika observatörernas relativa rörelse i förhållande till varandra. – Två händelser som tycks ske samtidigt (men på olika platser) ur en observatörs synpunkt, kan uppfattas ske vid olika tidpunkt och i godtycklig ordning av andra observatörer.

Slutsatsen av detta blir att det finns ett unikt individuellt medvetande baserat på var individen befinner sig. Detta skulle kunna kallas ett ”perspektivmedvetande”. Men det märkliga är att detta medvetande kan kommunicera med sin egen elektronhälft oändligt lång borta och därmed är medvetanden sammankopplade oavsett avstånd. Inom kvantfysiken kallas fenomenet EPR-paradoxen (Einstein, Podolsky, Rosen). Det är ett antagande som går ut på att två elektroner från samma system skiljs åt och sänds iväg åt varsitt håll. Kvantfysiken förutsätter att en mätning av den ena elektronen omedelbart påverkar den andra trots att avståndet mellan dem är (oändligt) stort. Denna teori bekräftades i praktiska försök vilket åsidosätter hela resonemanget för orsak och verkan.

”Det är inte bara tillåtet att tvivla på den absoluta giltigheten av uppfattningen om rumtiden. Det är med tanke på tillgängliga fakta, inte ens nödvändigt att göra det.” (CG Jung)

Transcendent medvetandet

I min bok Tolv Sinnen skriver jag:

”Det transcendenta medvetandet är ögonblicket då den logiska verkligheten upphör och släpper tankar och känslor som man normalt är medveten om. Transcendental psykologi, är psykologin om själen. Den är liksom transcendent fysik oberoende av kända lagar men finns likväl.
Det oberoende medvetandet kan förklaras som själens medvetande men det finns också andra begrepp såsom mindbody och astralkropp. Dessa begrepp kan vara omskrivningar för att komma ifrån den religiösa belastningen av själ. Men själ behöver inte ses som ett religiöst attribut. Det kan enklast förklaras som livets ande och samtidigt oberoende livet eftersom själen är vaken även hos en fysiskt utslagen människa.

Ett oberoende medvetande är aktivt hos en vaken och fullt frisk människa, hos en som sover, är nedsövd eller medvetslös. Upplevelser från dessa tillstånd kallas transcendenta, transpersonella eller ESP (extra sensorisk perception).

Trans-empiriskt medvetande går bortom vår erfarenhet, bortom det som anses gå att bevisa och det är möjligen även en beskrivning av ett andligt medvetande. Lothar Schäfer [9] fysikalisk kemist vid University of Arkansas, menar att: – ”I den empiriska världen är enbart det som går att bevisa verkligt. Men enligt kvantkemin består verkligheten av former, inte av materia eller energi, som också är verkliga. Utan att de syns finns de i varenda molekyl, som en vågfaktor eller tillståndsfaktor (partikel). Dessa virtuella företeelser är mönster av information, med en inneboende möjlighet att visa sig i den empiriska världen. – Alltså uppstår den fysiska verkligheten inom två områden – som bevisliga ting och som former för en potentialitet. För att bevisa att de virtuella formerna finns kan man inte använda den vetenskap som bygger på så kallad beprövad erfarenhet. Den har ju inte tillgång till det trans-empiriska, det som ligger bortom vår erfarenhet. Att mäta och bevisa fysiska ting räcker inte eftersom det empiriska inte kan visa oss hela verkligheten, så som den är.”/
(sid 241)

Medvetandet anses vara en av tillvarons största gåtor. Att försöka bryta ned det i enlighet med reduktionistisk naturvetenskaplig mätmetod kan ge detaljer kring varseblivning. Men medvetande är inte nedbrytbart i kvantkollapser eller enstaka neurologiska fenomen. Medvetande är en improvisation av synergieffekter. Medvetandetillstånd, kan då förklaras som en till synes kaotisk kombination av intryck och de föreställningar, tankar och känslor som dessa skapar. Ett medvetande förändras liksom floden som rinner och aldrig är densamme. En mångfald av komponenter påverkar förhållande till sig själv och omgivning. Det kan möjligen sammanfattas i ordet kommunikation. Allt kommunicerar ständigt med allt.

Olika dimensioner av medvetande

Jean Gebser (1905-1973) preussisk född tysk filosof och något av en kosmopolit (världsmedborgare) anses vara en viktig tänkare för upphovet av integral teori som Ken Wilber kom att utforma. Gebsers struktur av det mänskliga medvetandet har följande uppdelning: [10][11][12]
Den arkaiska strukturen
Den magiska strukturen
Den mytiska strukturen
Den mentala strukturen
Den integrerade struktur

I Tolv Sinnen (Börje Peratt 2012) refereras till Wilber med nedanstående citat från hans bok No Boundary: [13]
-”William James, en av Amerikas främsta psykologer, betonade gång på gång att vårt normala, vakna medvetandetillstånd endast är en sorts medvetenhet, medan det runtom och avskilt från denna av den tunnaste hinna ligger potentiella former av medvetenhet som är helt och hållet annorlunda. Det är som om vårt vardagliga medvetande inte är annat än en obetydlig ö, omgärdad av en oändlig ocean av ett annat, häpnadsväckande och icke kartlagt medvetande, vars vågor oupphörligt slår mot vårt normala medvetandes bankar. Och fullständigt spontant kan de bryta igenom och överskölja vår ö av medvetenhet med vetskap om ett väldigt, till stor del outforskat men påtagligt verkligt land av ett nytt och annorlunda medvetande, en medvetenhet av ett nytt slag.”

Några terapeutiska förhållningssätt till medvetande

Medvetet är upplevelsen av nuet genom det mentala tillståndet, intellektets analys och emotionernas påverkan.
Omedvetet och undermedvetet uppfattas ibland som lika och jämbördiga begrepp. Men det som är ”omedvetet” har man ingen aning om. Andra kan se hur man beter sig men själv kan man vara fullständigt okunnig om det.
Undermedvetet är tankar, uppfattningar och idéer som ligger under ytan och är åtkomliga vid särskilda omständigheter. Freud menade att drömmen är kungsvägen till det undermedvetna.

Ett hjärtmedvetande

Amna Al Faki, professor vid Omdurman Islamiska universitet, Sudan, studerar varför hjärnbarken reagerar först när den fått signaler från hjärtat:
-”Jag har undersökt medvetandet i 30 år och i min kultur är hjärtat ett sinnesorgan. Vi vet inte varför det tar hjärnan 0,5 millisekund att reagera medvetet på impulser. Jag menar att det beror på en samverkan mellan hjärtat och hjärnan, och att de neurala signaler som kontrollerar fri vilja, medveten handling och intention är beroende av denna samverkan. – När man medvetet stimulerar hjärnan, är det många som kunnat påvisa att hjärtat ligger före. Också i min kultur är detta nytt, men väst har särskilt svårt för det här hjärt-emotionella synsättet.” (Utdrag Tolv Sinnen sid 30)

Börje Peratt
Börje Peratt officiell hemsida

Länk

Peratt, B. (2012) Tolv Sinnen, Visam, Libris 16092040. Enebyberg. ISBN 978-91-977880-2-1

Referenser

1) Karen Armstrong, ”Historien om Gud” (Forum 1993, på svenska 2010)
2) – Jag var ateist, men Jesus har knockat mig fullkomligt, säger Thomas Länk
3) Brain mapping – Hjärnkartläggning. Vetapedia: Länk
4) Mind-controlled robot arms show promise, Alison Abbott, Nature, 16 May 2012, doi:10.1038/nature.2012.10652.
5) Max Velmans & Susan Schneider (2007), The Blackwell Companion till Consciousness.
6) Confucius, Analects XV.24, översättning David Hinton
7) Jalal al-din Rumi, Mathnavi-iManavi. Engelsk översättning. R A Nicholson, London 1926
8) Mahdi Tourage (2007) Rūmī and the Hermeneutics of Eroticism, The British Library Board. Leiden Boston ISBN 978 90 04 16353 9
9) Länk
10) Mahood, Ed (1996), The primordial Leap and the present:
The Ever-Present Origin – An overview of the work of Jean Gebser.
11) Algis Mickunas (1997), An Introduction to the Philosophy of Jean Gebser.
In: Integrative Investigations, January 1997, Volume 4 Number 1. Pages 8-21.
12) Gebser, Jean (1985, 1991), The Ever-Present Origin, authorized translation by
Noel Barstad with Algis Mickunas, Athens: Ohio University Press.
13) Ken Wilber (1979,) No Boundary: Eastern and Western Approaches to Personal Growth reprint ed. 2001: ISBN 1-57062-743-6

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s