Kärlek

Borje Peratt_Tolv Sinnen fram webb
Sitter just nu och översätter boken Tolv Sinnen till engelska och det utvecklar även det svenska ursprunget så det kommer förhoppningsvis en ny utgåva samtidigt med den engelska översättningen senare  i år (2014).

Kapitlet om Emotioner har blivit ganska ordentligt omskrivet. Ett par sidor (78-79) som just idag fått ett annorlunda utseende handlar om kärlek.

Kärlek
Två av existentialismens förgrundsgestalter, var Rollo May (1909–1994)  och den tysk-amerikanske psykologen Erich Fromm som skrev att ”Kärleken är den mest tillfredsställande lösningen på den mänskliga tillvarons problem” (Kärlekens konst, 1956).

Kärleken är tillvarons högsta tillstånd, den kraft som ensam kan förlösa människan och som kan skapa den tillvaro som de flesta av oss önskar. Kärleken är ett förhållningssätt som vi kan bestämma oss för och som kräver ansträngning, koncentration och rent av personligt arbete. Objektivitet och ödmjukhet är de mest centrala egenskaperna. Avgörande för förmågan att älska någon annan är att man först känner kärlek till sig själv. Fromm menar att detta är budskapet i ”Du skall älska din nästa såsom dig själv”. Garantin för ens eget liv, lycka och välgång hänger helt och hållet på ens förmåga att älska, vilken innefattar empati, omsorg, ansvar och förståelse.

”Om en människa är mäktig genuin kärlek, så älskar hon också sig själv; om individen endast kan älska andra, kan hon inte älska alls.”  (Erich Fromm)

”I detta tjugonde sekel, denna övergångstid, när följden av våra inre värdens bankrutt helt och hållet går upp för oss, tror jag att det är särskilt viktigt att vi söker efter källan till kärleken och viljan. Kärlek och vilja hör ihop och är beroende av varandra.” -”Vilja utan kärlek blir manipulering, kärlek utan vilja blir sentimentalitet.”  (Rollo May)

Mays ord kan tolkas som att kärleken har en intention, och utan denna intention återstår pjåsk och ängslan. Kärlek som genomsyrar handling ger tillit, mod och styrka. Denna slags kärlek omfattar då även uthållighet, engagemang och moral. Kärlek kan definieras som empati med en sammansatt känsla av tillgivenhet, hängivenhet, ömhet, trofasthet och uppoffringsvilja. Den villkorslösa kärleken är beredd att ge allt av sig själv utan att kräva något i gengäld. I den betydelse som här avses, är det kanske den djupaste av alla känslor och den mest grundläggande principen. En drivkraft som kan förena allt och förenas i allt. Den känsla som värnar varje cell, varje beståndsdel. Det hjärta som skyddar omsluter och älskar även det mest groteska och ”fula”. Kärlek utan könstillhörighet, utan åldersfixering, utan ras eller religiös anknytning. Den är som ett gudomligt väsen som bara ger och ger, utan förpliktelser eller krav. En arketyp för den villkorslösa kärleken är ”den eviga modern”. Kärlek tolererar, ja anammar olikheter, gör dem komplementära och skapar en helhet som är större, högre, mer fullkomlig än delarna. Denna kärlek ser bara det goda och det möjliga.

Den passionerade kärleken, som drivs av åtrå, lust och förälskelse, kan gå över.  Att möta passionen är som att tappa fotfästet. Det kan vara så smärtsamt eller så vackert att man väljer att droga sig för att inte förbrännas inifrån. Det kan göra så ont av skräcken att förlora föremålet för passionen eller att bli ratad att man väljer att förtränga sin känsla och gör allt för att förminska den. Att bejaka stor kärlek då rädslan för att bli övergiven skriker inom en, kräver oerhört mycket.
Avstängdhet är ett sätt att undvika risken för kärlek. Om man öppnar upp för kärlek tycks dess väsen följa en kraft av självförverkligande attraktioner, ”kaka söker maka”, ett slags spontan kedjereaktion i vilken ingen behöver kränka sin natur. Utifrån denna aspekt är det onödigt att försöka vara på ett speciellt vis för att bli älskad.

”Jag älskar dig inte för att du gör si eller så. Jag älskar dig helt enkelt för att du existerar och jag existerar, och det ligger i min natur att älska det som nu är. Jag ger dig min kärlek fritt, utan att bekymra mig om det är lämpligt eller ej.” (Erich Fromm)

Jag har kommit till en slutsats om den nuvarande situationen och det är att man är perfekt för dess utmaning. Den erbjuder möjligheten att testa sin ambition och pröva nya vägar. Kärleken har många ansikten men dess källa är fullständigt villkorslös och generös. Den vill allas bästa.

Slut utsnitt text ur Tolv Sinnen

En reflektion

Kan då alla dessa debatter och strider ingå i slutsatsen om kärlek eller är de enbart uttryck för Ego som en del hävdar. Även där har jag kommit till ett antagande och det är att den som inte längre tar strid riskerar att ha slutat bry sig och engagerar sig inte längre. Att vilja allas bästa innebär väl också modet att kämpa för sin övertygelse. Visst det leder till att somliga finner obehag och flyr och att man får fiender.

”Du har fiender? Bra. Det innebär att du har stått upp för någonting, någon gång i ditt liv. ”- Winston Churchill

Börje Peratt
Börje Peratt officiell hemsida

Annonser

One comment on “Kärlek

  1. Ping: Kärlek — Humanism & Kunskap

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s