Det ”hårda problemet” – The hard problem

I april var vi tre vänner (Kersti Wistrand, Jan Pilotti och jag) som deltog i den veckolånga konferensen Toward a Science of Consciousness.

Jag har skrivit en dagbok på den engelska versionen av denna blogg.(Länk), Dag 1, Dag 2, Dag 3, Dag 4, Dag 5, Dag 6.

Inledningstalare 22 april var David Chalmers som gjorde en kort historik över de 20 år som gått och sedan tog han upp problemområdet ”hur förklara medvetande?” Chalmers tog upp det på det sätt som han blivit känd för, nämligen ”The hard problem”.

The hard problem

Det är obestridligt att vissa organismer kan redogöra för erfarenhet. Men frågan är hur det kommer sig att dessa organismers system kan vara föremål för erfarenhet, det är förbryllande. Varför är det så att när våra kognitiva system bedriver visuell och auditiv informationsbehandling, får vi också en visuell eller auditiv upplevelse: kvaliteten på djupblå, känslan av mellan C? Hur kan vi förklara varför det finns något som kan underhålla en mental bild eller uppleva en känsla? Det är allmänt överenskommet att erfarenheterna härrör från en fysisk grund, men vi har ingen bra förklaring till varför och hur det så uppstår. Varför ska fysisk process ge upphov till ett rikt inre liv alls? Det verkar objektivt orimligt att det ska, och ändå gör det.

Chalmers påstående: – ”Det är allmänt överenskommet att erfarenheterna härrör från en fysisk grund?” Stämmer det? Är det allmänt överenskommet? I jakten på att skapa stabila förklaringsmodeller för medvetandet har forskare som David Chalmers fått stor betydelse. Men utifrån mitt forskningsperspektiv leder hans frågeställning rakt in i materialismen.

Den enkla förklaringen till denna tro är att Chalmers och majoriteten av dessa forskare har fastnat i hjärnmedvetandet och söker neurologiska, biologiska, fysiologiska, matematiska, fysiska och särskilt då kvantförklaringar. Men tänk om medvetandet inte skapas i hjärnan. Tänk om själva tankeförmågan har ett ickekroppsligt icke materiellt ursprung.

Jo hjärnan har stor betydelse för den levande kroppen och man kan se hjärnan som ett kommunicerande kärl för medvetandet. När det funkar är allt frid och fröjd men då kärlet stängs av, degenererar eller personen utsätt för påfrestning kan ett parallellt medvetande eller snarare ett ursprungsmedvetande träda fram. Hos somliga finns denna medvetanderymd mer eller mindre ständigt närvarande som en fluktuerande ocean. Det är ett sätt att förklara så kallade transpersonella (paranormala) upplevelser.

Dr Robert Lanza är expert på regenerativ medicin och vetenskaplig chef för Advanced Cell Technology Company. Lanza pekar på universums struktur i sig, och att lagar, krafter, och konstanter i universum verkar vara finjusterade för livet, vilket innebär att intelligens fanns före materia. Han hävdar också att tid och rum inte är föremål eller saker, utan snarare verktyg i vår animaliska förståelse. Lanza säger att vi bär rum och tid med oss ​​”som sköldpaddor med skal.”, Vilket betyder att när skalet lossnar (rum och tid), existerar vi fortfarande. LÄNK
Med detta sagt anvisar ändå artikelförfattaren (eller Lanza) till en teori om kvant för att förklara medvetandet.

”Teorin innebär att medvetandets död helt enkelt inte existerar. Den existerar bara som en tanke eftersom människor identifierar sig med sin kropp. De tror att kroppen kommer att gå under, förr eller senare, och tänker då att deras medvetande också försvinner. Om kroppen genererar medvetande, så dör medvetandet när kroppen dör. Men om kroppen får medvetandet på samma sätt som en kabelbox tar emot satellitsignaler, då slutar medvetandet naturligtvis inte vid döden av den fysiska kroppen. Medvetandet existerar faktiskt fortfarande utanför begränsningar av tid och rum kan det finnas var som helst. I människokroppen och utanför den är med andra ord medvetandet inte lokalt i samma mening som ett kvantobjekt är icke-lokalt (non-local).

Eftersom Lanza tror på Biocentrism och har förklarat att ”Kvantfysiken bevisar att det finns ett liv efter detta”, ”Quantum physics proves that there IS an afterlife”, måste vi dra slutsatsen att hans lösning på frågan om medvetande är kvantfysik. Men är inte kvant också materia med sina minsta beståndsdelar, kvarkpartiklar.

The Easy Problems

Chalmers kontrasterar det hårda problemet med ett antal (relativt) enkla problem som medvetandet presenterar. Han betonar att det som de enkla problemen har gemensamt är att de alla representerar en viss förmåga, eller genomförandet av någon funktion eller beteende.

Förmågan att diskriminera, kategorisera och reagera på stimuli från omgivningen;
Integration av information genom det kognitiva systemet;
Informationslämning av mentala tillstånd;
Förmågan hos ett system att komma åt sin egen interna status (av tankar, känslor upplevelser);
Förmåga till fokus för uppmärksamheten;
Förmåga till avsiktlig kontroll av beteende;
Kunna avgöra skillnaden mellan vakenhet och sömn.

Qualia är ett filosofiskt begrepp för den subjektiva fenomenvärlden; qualia är den subjektiva kvaliteten hos medvetna upplevelser. Det vill säga de känslor eller upplevelser som påstås inte gå att beskriva, såsom till exempel smaken av choklad, upplevelsen av färgen rött eller fysisk smärta.

Hur qualia skall förstås utgör ett centralt problemen inom medvetandefilosofin, då det ofta ses som ett fundamentalt problem för materialistiska förklaringar av kropp-själ-problemet. Det antas därmed att qualia inte går att förklara neuro- eller kognitionsvetenskapligt.”

Utgångspunkten att medvetna upplevelser inte går att förklara med brainmapping eller kognitionsteorier är kanske ett framsteg. Jag tror nämligen att det medvetna har sin plats i ett existentiellt nav som sammanför sinnesupplevelser, reflektioner och upplevelser med ett oändligt vidsträckt medvetande av ickefysiskt ursprung. Därmed faller Chalmers påstående om ”Det är allmänt överenskommet att erfarenheterna härrör från en fysisk grund”. Istället härrör erfarenheter från en existentiell metafysisk reflektion. Det förklarar också hypotesen om att vi vet före vi förstår och livet blir att ta reda på det vi redan vet och att utveckla våra insikter om det.

Börje Peratt

Annonser

3 comments on “Det ”hårda problemet” – The hard problem

  1. Ping: Utmaningen att förklara medvetandet | Medvetandets Uppkomst

  2. ”Men är inte kvant också materia med sina minsta beståndsdelar, kvarkpartiklar.”

    Nja… Kvantfenomenen brukar väl beskrivas som matematiska abstraktioner. Så sker åtminstone i de populärvetenskapliga böcker jag läst (De dansande Wu Li-mästarna, Ett utsökt universum och några till). Det brukar stå i sådana texter, att om man tror sig förstå, så har man ingenting begripit.

    Materien är en matematisk abstraktion. Och vad är en abstraktion för något? Är det något, som man kan ha i huvudet? Javisst, säger yxmördaren!

    Jag förstår vad han säger, men jag begriper inget. Logiken säger att jag måste ha glidit på någon betydelse. Jag ändrar en mening: Är det något, som man kan ha i medvetandet?

    Materievågor är inte materia. Materievågor beskriver sannolikheten för hur existens av händelser är spridd i mikrokosmos rum-tid. Två partiklar i rörelse kan kollidera. Det är en händelse. Men i kvantvärlden har partiklar ingen klar position. Utan en sådan kan vi bara räkna med en sannolikhet för kollision.

    Materien är en sannolikhet. Sannolikhet är en matematisk abstraktion. Sådana existerar bara i medvetandet.

    Vad är kvantkaos? Det är ett Kaos, ur vilket materiella fenomen tycks skapas. Det är ett Kaos, ur vilket matematiska abstraktioner tycks skapas. Betyder det att grunden för all existens är medvetande? Är Kaos och medvetande identiska?

    När det gäller de lätta problemen, så tycker jag de verkar svårare.

  3. Christer, tittat på slutstriden i fotbollen så detta får bli ett snabbt svar i pausen. Diskussionen kring kvant och hur dess olika fenomen förklaras blir i slutändan mekaniskt och förvirrande. Fenomen som vågkollaps och hur kvarkar påverkar varandra slutar i elektroner och partiklar oavsett kaos. Dess rörelser vill man kunna beräkna (einsteins halverade elektron) samtidigt som vissa fenomen tycks påverkade av förväntningar. Sambandet medvetande och mekanik tycks därmed vara bevisat ”Tanken skapar”. Men ska vi särskilja vilket kanske är en motsägelse så är förutsättningen för kvantresonerande ändå materian hur man än försöker matematiskt beräkna effekter och konsekvenser. /Börje

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s