Vem styr din fria vilja idag?

”varför tänker man en sak, känner annat och gör en tredje sak?”

(Citat Succébo sid 5)

Fri vilja är ett begrepp som länge ansetts vara förbundet med människans förmåga att överväga olika handlingsmöjligheter och att välja det alternativ hon anser mest gynnsamt eller lämpligt. Ändå händer det att vi i perioder ständigt ständigt avviker från det vi vet vi borde välja.

Vi vacklar emellanåt mellan rätt-orätt, risktagande och ansvarstagande, att våga utmana hinder och blockeringar egna och andras. Då är det lätt att hamna ur balans.
Resultat från studier i Livskompassen och från insatser i Livskompassbaserat lärande visar att vi kan reagera helt olika från person till person och ibland från dag till dag.

Man kan tiga och lida för att till slut explodera. Somliga kan bli nästan nyfiket förundrade över hur folk beter sig och några tar diskussion då de känner sig provocerade. En del ringer då och pratar av sig med sina väninnor/vänner och inte med den som orsakat frustrationen. Vad som är ”rätt” beror nog på situationen. Men många gånger behöver man lufta av sig och då kan det vara klokt att hitta ett bollplank.

”Kritiskt tänkande” blev ett slagord för den nya skolan och visst är analys viktig. Men lika viktigt är att förstå hur känslor påverkar och att respektera när känslan leder till intuition som vet bättre än logiken.

Senare års forskning [1] [2] bekräftar hypotesen om att intuition tar beslut före logiken. Vissa får det till att vi saknar fri vilja medan andra då menar att emotionen kan ha större betydelse för slutsatser än logikens trögare tanke. Därav ordspråket ”sova på saken”. Det ger stöd för att låta sig vandra runt i sin Livskompass och ställa frågor från olika håll innan man tar beslut i stora frågor. Den eftertänksamme gör det till rutin även i vardagsfrågor.

De som är skickliga inom sina områden handlar påfallande ofta utifrån sin intuition. Dvs erfarenhet, kunskap och skicklighet. Intuition är att göra en snabb överblick som ger en korrekt bedömning för att kunna handla rätt (Dreyfus). Om det finns tid att analysera och värdera viktiga frågor, innan man tar beslut och handlingen utförs, är rådet att ta tillvara på eftertanken och reflektera över eventuella effekter (Metakognition).

Naturligtvis finns det en risk för att ta beslut utifrån fördomar och bias [3]. Det finns även risk för beslut då den ena eller andra sidan av hjärnan dominerar. Vänsterhjärnhalvadominans som utesluter emotioner och empati och högerhjärnhalvadominans som utesluter rationellt tänkande. Förutsättningen för helhetsuppfattning kräver båda sidor.

Vårt medvetna jag och vår medvetna fria vilja har betraktats som en slags fritt svävande själ. Men i slutänden kan det inte handla om annat än hjärnprocesser, medvetna eller omedvetna, knutna till en och samma fysiska hjärna. (tysk-brittisk hjärnforskning [3]

Citatet ovan stämmer så länge man håller sig inom kroppens fysiska sinnen och hjärnans varseblivning via dessa sinnen men så fort vi får intryck som inte kan härledas till fysiska sinnen uppstår hos logiken frågetecken. Varifrån kommer dessa intryck (från vilket slags medvetande) och hur påverkar de den fria viljan?

Jag antar att en mentalt och emotionellt närvarande person med omdömet i behåll har tillgång till och kan ta ansvar för sin moraliskt grundade fria vilja. I ett ”normalt” fysiskt vakentillstånd bearbetar medvetandet emotionens upplevelse och intellektets reflektion på ett sätt som vid gynnsamma förhållanden skulle kunna beskrivas som balans mellan logik och emotion. Men det finns också en annan nivå som kan föregå denna process.
Sålunda antar jag att fri vilja rör sig i olika dimensioner. Detta kapitel (i kommande boken ”Försök igen”) prövar några av dessa perspektiv. Vi närmar oss fenomen som ändrar förutsättningarna för ”fri vilja” och lämnar den fyrdimensionella världsbilden.

Texten ovan är från introduktion till ett kapitel i den kommande boken ”Försök igen”

Börje Peratt

Referenser

1) ”Tolv sinnen” (sid 29 f).

Amma Alfaki, professor vid Omdurman Islamiska universitet, Sudan, studerar varför hjärnbarken reagerar först när den fått signaler från hjärtat:
-”Jag har undersökt medvetandet i 30 år och i min kultur är hjärtat ett sinnesorgan. Vi vet inte varför det tar hjärnan 0,5 millisekund att reagera medvetet på impulser. Jag menar att det beror på en samverkan mellan hjärtat och hjärnan, och att de neurala signaler som kontrollerar fri vilja, medveten handling och intention är beroende av denna samverkan. – När man medvetet stimulerar hjärnan, är det många som kunnat påvisa att hjärtat ligger före. Också i min kultur är detta nytt, men väst har särskilt svårt för det här hjärt-emotionella synsättet.”

2) Tolv Sinnen (Sid 228).
Ett förmedvetet beslutsfattande får stöd i hjärnforskning. En tysk-brittisk hjärnforskning har bekräftat delar av min hypotes om preintuition, föraningen som föregår det medvetna och det som Bergson kallar det övermedvetna. Man har i ett samarbete mellan flera institut kommit fram till att hjärnan fattar beslut innan vi blir medvetna om dem.
Studierna är publicerade under titeln: ”Omedvetna faktorer påverkar fria beslut i den mänskliga hjärnan” (Not 100):
– ”Det har länge förekommit en kontrovers om huruvida subjektiv ”fri vilja” styrs av hjärnaktiviteten i förväg. Vi fann att resultatet av ett beslut kan kodas i hjärnans aktivitet i prefrontala och parietala cortex upp till 10 sekunder innan den uppstår som medvetenhet. Denna fördröjning beror förmodligen på ett nätverk av kontrollområden på hög nivå som förbereder ett kommande beslut långt innan den träder in som medvetenhet. Jag tror att ett mer övergripande resultat av våra experiment och den här typen av modern hjärnforskning blir en uppgörelse med en dualistisk världsbild som länge dominerat vårt sätt att se på oss själva.” (Not 101)

100. Max Planck, Universitätsmedizin Berlin: Bernstein Center for Computational Neuroscience, Department of Experimental Psychology and Ghent Institute for Functional and Metabolic Imaging och Department of Neurology II vid Otto-von-Guericke University.
101. Nature Neuroscience 11, 543 – 545 (2008) av Chun Siong Soon, Marcel Brass, Hans-Jochen Heinze & John-Dylan Haynes.

3) Bias. Vetenskaplig term för snedvridning och systematiska fel i insamlandet och tolkningen av data.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s