Tudelad forskning

Newsvoice artikel Börje Peratt

En tråd under min artikel på Newsvoice  ”Forskare: Det mänskliga sinnet kan förutse framtiden” har fått en fråga som jag besvarat med nedanstående kommentar. Tyckte att den blev ganska klargörande och lägger upp den också här.

 

Min forskning är tudelad

1) Den första rör ”hjärnmedvetande” och kommunikation där vi utnyttjar olika tekniker och metoder och på vilket sätt dessa gynnar eller missgynnar dialog och på vilket sätt dessa gynnar eller missgynnar såväl personliga prestationer som prestationer med andra. Jag lade upp ett sådant doktorandprojekt 1999 (SU ped) och fick tre professorer (KTH, SU Ped, Uppsala U) med på det i en fyraårig fullfinansierad forskning. Prefekten på SU Ped ogillade det pga av att jag jobbade med TV och inte ”körde heltid på institutionen”. Jag har således en mångårig empiri från framgångsrika insatser som också utvärderats även av andra oberoende se: https://coachamedlivskompassen.wordpress.com/
Jag har rett ut teorin bakom detta dels i en fil.kand uppsats i psykologi dels i min bok Succébo-fröet till framgång http://www.bokus.com/bok/9789197788014/succebo-froet-till-framgang/
Nästa bok i ämnet heter ”Försök Igen” pga av filmprojekt (Guide-om kärleken till en häst premiär 14 feb 2015 och pågående ”Läkaren som vägrade ge upp”) och arbete för föreningen Humanism & Kunskap har färdigställandet av denna forskning/bok förskjutits men den kommer.

Även sådan forskning har varit motarbetad men blivit alltmer accepterad som kanske en av vår tids viktigaste vetenskap. Genom den kan vi ta reda på vad som orsakar inre och mellanmänskliga konflikter och vad som kan ge goda lösningar för inblandade. Dock är det så att så länge (pseudo)skeptikerna kan vidmakthålla makten över vetenskap, ekonomi och medier så länge kommer de att motverka en utveckling som gagnar den fria människan, den goda samhällsmedborgaren som verkar för kunskapsbildning, medmänsklighet och öppenhet.

2) Min andra forskning på extrasensorisk perception och transpersonella upplevelser är mer kontroversiell då (pseudo)skeptikerna offensivt agerar för att förhindra sådana studier. Därav svårt att få den finansierad. Du har sett Spitos angrepp ovan. Han är representant för VoF och de gör vad de kan för att sopa igen detta område.

2014 tilldelades jag stipendium från John Björkhems Minnesfond för att presentera min forskning på Toward a Science of Consciousness i Tucson, Arizona USA. https://medvetandetsuppkomst.wordpress.com/2014/03/29/toward-a-science-of-consciousness-narmar-sig/. Medverkan där ledde till flera konstruktiva kontakter och till artikeln presenterad här [Newsvoice].

Vi har i Sverige bara en professur i ämnet som verkar via en donation (Lund). Och den har blivit angripen från flera håll inte minst kollegor i Lund. (Nio professorer vill psyka ut parapsykologin från Lunds universitet http://newsvoice.se/2012/10/31/nio-professorer-vill-psyka-ut-parapsykologin-fran-lunds-universitet/)

I England har Transpersonell psykologi ett starkare fäste där den ingår som sektion i British Psychology Society http://www.bps.org.uk/networks-and-communities/member-microsite/transpersonal-psychology-section
Bland annat pågår en engelsk studie som kallas Aware study som fått stark finansiering men som givet sin, enligt mig och många andra, otillräckliga vetenskapliga design sannolikt inte kan ge några nämnvärda resultat. Tyvärr. Du hittar min kritik av också andra tveksamma studier här: https://medvetandetsuppkomst.wordpress.com/2013/08/13/rattstudier-handlar-inte-om-ndu/
Området är inte lätt. Dock pågår en utbredd forskning bland annat inom NDU (Nära döden-upplevelser) och givet kravet från naturvetenskapen gällande redovisad empiri så skulle detta fenomen vara erkänt i forskningsvärlden för länge sedan. Men motståndet från pseudoskeptics innebär också att det är föremål för sabotage. (Se James Randi och Project Alpha).

Engagemanget för att forska i och berätta om transpersonella upplevelser och extrasensorisk perception är dock så starkt att det kan inte stoppas bara försvåras. Svenska Wikipedia är intressant då det visar att Sverige kanske är det mest trångsynta av alla länder på detta område. Det är näst intill omöjligt att få in en objektiv och saklig text när det rör just detta område. Samtidigt är hela Wikipedia nedsmittad av denna [pesudo]skeptikerrörelse (Wikipediaguerilla) som kontrollerar valda teman och artiklar för att se till att det är deras agenda som råder.

Börje Peratt

Välkommen till min mediala värld

 

Annonser

Sju dimensioner

Dilemma. En teoribildning ”Om Medvetandets uppkomst” kräver åtminstone ett resonemang kring hur det gått till. Jag har väntat in i det längsta på att diskutera denna nödvändiga och ofrånkomliga frågeställning. Hur har medvetandet kommit till och utvecklats? Fanns det från början ett embryo? Hur såg det ut? Eller är det lika evigt som universum?

Jag hamnade för länge sedan i en inre diskussion och försökte gestalta möjligheten av att ett oändligt universum. Det blev en oändlighetsåtta. Denna oändlighet kan då också motsvaras av ett oändligt medvetande.

Jag hamnade också i möjligheten av en stillhet en slags nollpunkt. Och ur det skulle då medvetande ha uppstått. Detta resonerande påminner mig om Descartes. Det har blivit mycket av descartianskt inre tänkande kan jag säga.

Nu har jag åtminstone en modell som är formulerad på 54 sidor. Frågan är om jag ska utöka boken Tolv Sinnen i en nyutgåva med dessa 54 sidor eller om jag ska publicera det i en egen liten utgåva och kanske lägga till material så att det antingen blir en typ av appendix till Tolv Sinnen eller en egen bok ”7 dimensioner”. Jo för det är där jag har hamnat. 1-4 är de dimensioner vi rör oss inom i det materiella fysiska livet. Den femte dimensionen är den intuitiva och kopplar möjligen till den sjätte dimension som inte är beroende av fysiska lagar.

Noll (0) eller oändlighet (∞) kan uppfattas som just ingenting vilket är omöjligt ur ett vetenskapligt perspektiv. Det kan uppfattas som en evig universell intelligens eller beskrivas som en evig gudomlighet.

Sjätte dimensionen tillåter alla de fenomen som utgörs av det vi till vardags kallar paranormalt men som jag beskriver som ett oberoende medvetande. Dvs oberoende den fysiska världen.

Skulle jag använde evighetsåttan ∞ (det grekiska tecknet infinity=? är det άπειρο ?) så ingår både 0 och 6 dimensionen i den.

Skulle det finnas en själ skulle evighetsåttan även passa för denna möjliga entitet.

Börje Peratt

Toward a Science of Consciousness närmar sig

Börje Peratt kommer att delta i Toward a Science of Consciousness 20-årsjubileum i Tucson Conference April 21-26, 2014, Arizona USA. Med stöd av John Björkhems Minnesfond.

Jag riktar ett stort tack till SPF (Sveriges Paranormala Forskningssällskap). Förhoppningsvis ger TSC nya kontakter. Som det ofta blir under sådana resor. Jag letar också efter kontakter för att översätta mina böcker och om möjligt sprida dem via seminarier i USA. På detta sätt önskar jag finna möjliga samarbetspartners i ett tvärvetenskapligt projekt.

Att presentera drygt 20 års forskning i en liten broschyr och på en poster, låt vara 1 x 2 meter, är en grannlaga uppgift.

Så här presentera TSC sig:

”Studiet av det mänskliga medvetandet är en av vetenskapens sista stora utposter (gränser). Efter att ha varit eftersatt under många år (det vill säga under en period av dominans av behaviorism i psykologi), har intresset för vetenskapen om medvetandet exploderat under de senaste decennierna, med stora framsteg inom neurovetenskap, psykologi, filosofi, och andra områden. University of Arizona har varit i centrum för denna utveckling. Tucson konferensen 1994 ”Toward a Science of Consciousness” betraktas allmänt som en milstolpe, och den efterföljande serien av konferenser i Tucson har lockat stort intresse.”

Det låter förhoppningsingivande.

Börje Peratt
officiell hemsida
LinkedIn

Från ”Trial and Error” till ”Försök igen”

Borje Peratt_Försök igen_Try again_omslag_web

Försök igen presenterar tredje delen av forskningsprojektet ”Medvetandets uppkomst” och planerades till sommaren 2014 men mycket har kommit emellan bland annat filmprojekt.

Denna del handlar om en mer handfast problemställning och kan därmed ses som mer näraliggande än de övriga två (del 1, del 2). Denna tredje del rör (miss-)uppfattningen om ”trial and error” och hur vi förhåller oss till oss själva och varandra i både den sociala processen och lärandet. (Första gången upplagd 14 aug 2013)

Trial and error (svenska: ”försök och misstag”) är tron på en metod som slumpmässigt löser problem. Den kännetecknas av upprepade, varierade försök som fortsätter tills man lyckas eller tills man ger upp.

Sättet att lära in betraktas som en osystematisk metod som inte använder insikt, teori eller organiserad metodologi. Principen är densamma som ligger bakom tron på naturligt urval inom evolutionsteorin.

Enligt denna trosföreställning utvecklas livet slumpmässigt och utan eftertanke.

Denna behavioristiska teori ifrågasätts och i den kommande boken Försök igen reder jag ut och förklarar olika värderingar bakom såväl trial and error som andra metoder. Här följer ett kort utdrag

Trial and error som en form av inlärning studerades av den amerikanske psykologen Edward Thorndyke. Enligt W.H. Thorpe, utvecklades termen av C. Lloyd Morgan efter att ha provat ut liknande fraser ”försök och misslyckande” och ”försök och praktik”.

Vid inlärningsförloppet elimineras undan för undan felaktiga eller ineffektiva beteenden därför att de inte leder till framgång.

Enligt Morgan, bör djurens beteende förklaras på enklast möjliga sätt. Om beteendet verkar antyda högre mentala processer, kan det förklaras av trial and error lärande. Morgan tränade sin hund att öppna grinden, vilket enligt Morgan kan missförstås som en insiktsfull handling. Morgan menade att det enbart handlade om att ge hunden godis och belöningar då den klarade av rätt beteende. Han menade att ingen insikt krävdes av hunden. Mot detta står fåglar och djur som lär sig öppna och ta sig förbi hinder utan att först bli tränade.

Thorndyke utvecklade teorin samtidigt som Ivan Pavlov i Ryssland utförde experimenten med betingade reflexer hos djur och lade grunden för behaviorismen. Thorndikes viktigaste observation var kanske att lärande främjades av positiva resultat. Dessa slutsatser har senare förfinats och utvidgats genom BF Skinners operant betingning.

Trial and error kontrasterar mot en strategi med insikt och teori som drivande motiv, exempelvis ”guidad empirism”.
När man börjar förklara det i termer av heuristisk metod för problemlösning, innebär det att stegvis eliminera det ena alternativet efter det andra, tills man har lösningen på ett problem. ”Generera och testa”, ”gissa och kolla”, ”öva och pröva”. Då är vi inne på ”Försök igen”!

Värderingarna bakom tron på trial and error marginaliserar individens intentioner och avsikter. Metoden inom idrott går ut på att manipulera genom belöningar eller bestraffning. Därmed finns risk för en dold agenda. När trial and error genomförs utan att individen ges möjlighet till eftertanke får vi den militära drillen, korvstoppningen i skolan och löpande band principen.

Bristen på medkänsla är i grunden avhumaniserande och orsakar ett förminskande av individen. Det har lett till svåra kränkningar och till katastrofala effekter både privat och sportsligt.

Despotmentaliteten genomsyrar hela idrottsvärlden. Det är tragiskt då vi ser det i klubbar på lokal nivå. Tyvärr återupprepas således mönstret ännu idag. Att kräva ordning och disciplin och ha höga mål är inte samma sak som att bränna ut och bryta ned människor.

Det auktoritära tränarskapet förekommer överallt. Ett motiv är kontroll för att nå framgång. Ett annat är makt. Det kan kallas för despotmodellen. Tichonov ett välkänt exempel i sovjetiska hockeylandslaget. Problemet är att i slutändan blir det kontraproduktivt. Tichonov fick till slut inte en enda NHLstjärna att spela för Sovjet så länge han var förbundskapten. En svensk kvinnlig elitfäktare fick av sin östeuropeiska tränare bara höra kritik. Hon bytte tränare och återvann glädjen.

Béla Rerrich – den positiva förebilden
Béla Rerrich från Ungern är ett lysande exempel på en tränare som kombinerade respekt, inkännande och kvalitet. Under de olympiska spelen i Melbourne 1956, där hans lag tog silver i värja, bröt Ungernrevolten ut. Rerrich beslöt att inte återvända till hemlandet. Han bosatte sig i Sverige och fick stor betydelse för utvecklingen av fäktkonsten här. Béla personifierade den uppmuntrande tränaren som också var noga med disciplin och ordning. Hos Béla fick man lära sig ta av sig skorna, göra flêche och framförallt vara ombytt och i tid till dagens övningar. Han var lika engagerad oavsett det var en nybörjare, obegåvad eller en elitfäktare. Alla som har haft glädjen att träna inför honom minns honom med respekt och värme. Jag fick möjligheten att återstifta bekantskapen med honom då vi gjorde TV-serien Pep Talk för Sveriges Television 1986. Djurgården har instiftat en minnesfond till hans ära.

Utdrag ur boken ”Försök Igen” .

Såg en annan artikel som gjorde mig glad ”Gammal stöt med öga för fäktning”.

Försök igen är tredje boken i trilogin där följande två böcker är utgivna: Succébo-fröet till framgång (2011) och ”Tolv Sinnen” (2012).

Börje Peratt
LinkedIn

”Försök Igen” reder ut vad som leder till fiasko och till succé

Fiaskobolagar är ett nytt uttryck för en destruktiv moral och mentalitet som utvecklats till medveten eller omedveten norm. Detta fenomen reds ut i boken Försök Igen, tredje delen av trilogin som presenterar Medvetandets uppkomst.

I arbetet med sista boken i trilogin är jag nu inne på något som  kallas Fiaskobolagarna. Här ingår Jantelagen och den som jag kommit att kalla Lagomlagen. Lagom är väl ofta ett bra riktmärke för att undvika excesser men när det övergår till att helt styra värderingarna och vi får en lagommentalitet slår människa och samhälle knut på sig själv. Lagomlagen står mot ”Samspelslagen” som ingår i Succébolagarna.

Man skulle lätt kunna tro att Jantelagen var en företeelse från svunna tider. Men visst härskar den än idag. Och är utbredd i många kulturer inte minst i Norden. Om inte Jantelagen råder så kanske det skulle kunna formuleras som  ”lagomlagen”.
Lagom är initialt ett sätt att hantera excesser (överdrifter, orgier, utsvävningar och övergrepp).  Sannolikt var de sju dödssynderna en bakomliggande orsak till lagomidealet.

De sju dödssynderna

1) Högmod såsom storhetsvansinne, fåfänga, övermod och hybris.
2) Girighet såsom snålhet, habegär, rofferi, snikenhet.
3) Vällust såsom otukt, otrohet, perversitet, abnorm tillfredsställelse.
4) Avund blandas ofta ihop med svartsjuka som egentligen har olika upphov. Svartsjuka är en relationsproblematik där en part upplever sig förfördelad av rimliga eller orimliga skäl.  Denna problematik kan förekomma inom kärleksförhållanden, inom familj och även i sociala sammanhang där någon tycker andra får uppmärksamhet på egen bekostnad.  Avund är att missunna någon annan framgång, status, materiella eller ekonomiska fördelar, social samhörighet eller lycka.

5) Frosseri såsom glupskhet, omättlighet, omåttlighet, extremt överflöd, slöseri; överdriven njutning, orgie.
6) Vrede såsom ursinne, raseri och även hat och hämnd. Ibland tar man även upp ilska, indignation och upprördhet som är fullständigt naturliga reaktioner på orättvisa och felbehandling. Det är då lagombegreppet får en förnekande och skenhelig moral, ett hyckleri som märkligt nog inte tillhör de sju dödssynderna.
7) Lättja såsom likgiltighet leder till bekvämlighet men också till flykt och oföretagsamhet. Konsekvenserna av det kan innebära att man väljer  vad som från början kan vara enkla utvägar men som sedan visar sig vara katastrofala.  Några konsekvenser är att man försöker utnyttja andra, parasitera på andra och betrakta andra som sina slavar.

Lagom blev ett sätt skapa en moral mot excesser (sju dödssynder) men det är också ett sätt att hålla igen människors ambitioner.

Begreppet Lagom är en åldrad böjningsform av lag. Ursprungsbetydelsen av laghum, som var den vanligaste stavningen, var ”enligt lagen”, i betydelsen av gemensam norm eller en slags ”vett och etikett”; ungefär vad som är lämpligt, passande, ”varken för mycket eller för lite” eller ”lika mycket som alla andra”.

Det är en myt att ordet bara skulle finnas i svenska språket och att det härstammar från ”laget om”.

Begreppet står idag för en moral som förespråkar inte bara måttfullhet utan även att hålla sig inom ramen. Det kan leda till en naturlig och gynnsam försiktighet men också till en inskränkande återhållsamhet. Jag gör här ett försök till att omskriva Jantelagen till ”Lagomlagen”.

”Lagomlagen”

Du skall inte förhäva dig över andra.
Du skall anpassa dig till omgivningen
Du skall inte ta för dig
Du skall hålla igen
Du skall vända kappan efter vinden
Du skall inte ifrågasätta
Du skall inte utmana min avundsjuka
Du skall inte göra dig så attraktiv att du hotar mig
Du skall inte förvänta dig uppskattning eller tack
Du skall inte försöka förändra något

Denna av mig här påhittade lagomlag präglar kanske mer än jantelagen delar av samhället, åtminstone det svenska. Man kan inte säga att den gäller över allt och hos alla men i tillräckligt hög grad för att smula sönder initiativ och kreativitet.

Börje Peratt
15 april 2013

LinkedIn
Succébo-fröet till framgång
”TOLV SINNEN”
FÖRSÖK IGEN – Try and try again!

 

Råttstudier handlar inte om NDU

Nu har ett forskarteam vid Michigans universitet studerat hjärnaktiviteten hos råttor och lyckats mäta hjärnans aktivitet då råttan dör. Man tror sig då ha funnit mekanismen för NDU. Electrical signatures of consciousness in the dying brain.
Det har omformats till: ”Ny upptäckt lär oss om nära-dödenupplevelser” vilket fick en viss uppmärksamhet i Sveriges Television, Sveriges Radio och Svenska Dagbladet. Men, nej denna studie lär oss inte ett dugg om upplevelser. Den ger bara en teknisk information om en elektrisk förändring i hjärnan vid dödsögonblicket.

Människors och djurs handlingar och upplevelser kan inte förklaras på samma sätt som vi förklarar fysiska tings rörelser och förändringar. Handlingar är ändamålsstyrda, motiverade av olika skäl genomförda under varierande psykiska influenser och inte igångsatta av mekaniska orsaker. Människans person, beteende och kommunikation kan inte mätas i absoluta värden.

Nära döden upplevelser går absolut inte att mäta mekaniskt.

Först och främst måste man förstå att de särskilda omständigheter som gäller för NDU är oberoende sinnen som inte kan registreras av den teknik vi har tillgång till. Kanske inte av någon teknik då dessa sinnen är just oberoende från fysiska och tekniska mätmetoder.

Upplevelser via oberoende sinnen går sällan eller aldrig att upprepa med exakthet. Tvärtom är de unika företeelser. Då får man förlita sig på enskilda vittnesredovisningar på samma sätt som i en domstol. Om man kan samla ihop flera sådana iakttagelser kan man urskilja ett mönster.

Nära döden upplevelser är unika på flera sätt. För att vetenskapligt kunna belägga en sådan upplevelse krävs det en person som befunnit sig i gränslandet mellan liv och död. Det finns exempel på dem som i stort sett har registrerats som döda med förlorad hjärnaktivitet men som mirakulöst har återvänt till livet.
För att få tillgång till upplevelsen krävs att personen har kvar hjärnkapacitet och förmåga att återberätta upplevelsen.

Den stora mängden rapporter om nära döden upplevelser, NDU visar inte bara på ett medvetande som fungerar då människan är i koma, utan till och med då ingen hjärnverksamhet kan registreras. Rapporter nedskrivna av läkare ger exempel på patienter som varit nedsövda men som kristallklart kan redovisa detaljer som individen omöjligt ska kunna varsebli men ändå har observerat.

Det finns tillräckligt många fallbeskrivningar som ger stöd för att medvetandet har en parallellt ”självständig existens” som är oberoende av den levande kroppen.

(Holden, Greyson & James, 2009)

Nära döden-upplevelser har dokumenterats av läkare som professor Melvin Morse, neuropsykiater Peter Fenwick, psykiatern Elisabeth Kübler-Ross, narkosläkare Göran Grip och hjärtläkaren Sam Parnia. Genom TV och video har vi fått bevis.

”The day I died”, en BBC-dokumentär återberättar hur den amerikanska sångerskan Pam Reynolds 1991 genomgick en spektakulär hjärnoperation. Ingreppet krävde att andningen och hjärtat stoppades och kroppen försattes i ett tillstånd av klinisk död under 60 minuter! Utan att något blod strömmade i hjärnan, med igentejpade ögon och proppar i öronen iakttog hon ändå från ett fågelperspektiv operationen och hörde ljud och den dialog som pågick inom läkarlaget. Intervjuer med inblandade läkare och med Pam själv skänker en stark trovärdighet till återberättelsen. Jag känner också igen (från egen NDU) hennes beskrivning av tunnelupplevelsen som att:

”sitta i ett tåg som rusar fram i en otrolig fart”.

Chris Carter som forskat i NDU hävdar att:

-”konsekvent, reproducerbara bevis redan lagts fram. Om detta var något annat område för vetenskaplig sammanställning av framlagda data skulle ifrågasättandet ha lösts för decennier sedan.”

Utdrag ur boken Tolv Sinnen (Peratt 2012)

Nu har ett forskarteam studerat hjärnaktiviteten hos råttor och tror sig ha funnit mekanismen för NDU. ”Ny upptäckt lär oss om nära-dödenupplevelser”.
Upptäckten bär inom sig flera problem. Dels har man enbart den fysiska registreringen av hjärnans förlopp under ett dödsögonblick dels saknas kommunikation med den från döden återuppväckta råttan som ändå inte skulle kunna berätta något. Om man nu inte anlitar en Råttviskare. (På skämt om man inte förstod det)

Dessa experiment på djur, oavsett labbtekniska biologiska eller beteendevetenskapliga, blir marginella. Att råttans hjärnaktivitet ökar vi dödsögonblicket har inte med NDU att göra. NDU är intryck från ett oberoende sinne oavsett hjärnans tillstånd. Men en sådan insikt dröjer hos naturvetenskapen. Tills vidare forskar man på fel sätt om man vill finna bevis för NDU.

Dock finns anledning att återigen höja rösten för en forskning som skulle ta sig an NDU från ett psykologiskt perspektiv som kan ge oss ny kunskap. Här finns sådan forskning antydd i min bok Tolv Sinnen Och många forskare runt om i världen vill få medel till det. Tyvärr kanske Sam Parnias projekt Aware Study minskar chanserna. Vi var många som misstrodde upplägget och trots utlovade resultat tycks mycket litet ha kommit fram ur den.

Jag hoppas verkligen att det kan komma en ny satsning baserad på nya insikter. Råttstudier i all ära men det handlar inte om NDU.

Börje Peratt

SvD: ”Nära-dödenupplevelser” hos råttor
DN: Forskare kan vara näradödenupplevelser på spåren

Inflammationshämmande medicin kan dämpa depression

Diskussion om att inflammationshämmande medicin kan dämpa depression har sitt ursprung i en dansk studie som presenterades i början av året. Faktum är att detta kan ge stöd för en teori som jag presenterat i Tolv Sinnen som är ”Kroppsmedvetande”. Det innebär att kroppen känner att något är fel även om det inte når fram till det medvetna medvetandet i form av logisk insikt.

Man bör istället för att angripa budbäraren och skolmedicinlösning (som sannolikt alla har biverkningar mot njure och lever) istället rikta in sig på att finna alternativ som också är inflammationshämmande. Finns inte dessa (vilket det borde göra) så får man kanske ta risken med vad apoteket erbjuder, för att reducera inflammationer och må mentalt bättre.

Börje Peratt

Naturvetenskapen börjar komma till insikt

Från 2010 kommer internationella vetenskapliga studier kring placebo, tro och mental föreställningsförmåga. Den ena efter den andre publikationen som bekräftar hypoteserna om förmågan att inte bara skapa sin egen hälsa utan även att förändra sin verklighet med tankens kraft. Urgamla insikter börjar nu vinna spridning inom naturvetenskapen. Det tog några hundra år.

Börje Peratt

Tolv Sinnen har kommit!

Borje Peratt_Tolv Sinnen fram webb

Tolv sinnen ligger i min hand och jag kan njuta av hur fint producerad den är. Tack Totem (Polen).

Jag kan inte låte bli att upprepa ett positivt omdöme:

”Börje Peratts bakgrund i mediebranschen och hans grundutbildning inom psykologi gör att han är väl lämpad att presentera den översyn på aktuell medvetandevetenskap som böckerna Tolv Sinnen och Succébo ger.
Det finns få personer i Sverige som kan överblicka, bemästra dessa spännande områden och sedan ta fram tillämpningsaspekterna.
Flera av dessa områden är kontroversiella där blind skepticism och naiv övertro hindrar framsteg.  
Vissa av dess fenomen och upplevelser anses oerhört kontroversiella och behöver inte få en andlig tolkning. Jag delar därför inte helt hans slutsatser men Börje tar sig fram genom dessa utkanter för det mesta med ett välbehövligt mått av sunt förnuft, öppenhet och fairplay.  
Börje var själv avvisande till många av dessa upplevelser fram till han själv började fördjupa sig i området.  
I en värld som gärna vill reducera mentalliv till nervceller, lyckas han sätta medvetandet tillbaka som en vital komponent, men inte bara i hjärnan, utan också i universum.”

Professor Adrian Parker,
Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet
2011

Tack Adrian

Börje Peratt

Börje Peratt – LinkedIn
Peratt, Börje – LIBRIS
Börje PerattBöckerBokus.com
Succébo-fröet till framgång
”TOLV SINNEN”
FÖRSÖK IGEN – Try and try again!